Lärdomar från ett stort projekt

Av Lena Mårtensson

På Högskolan i Skövde har vi nyligen avslutat det projekt som vi kallat Strategisk utveckling av utbildningsutbudet vid Högskolan i Skövde (StrUT). Därmed är det dags att reflektera över vad vi har genomfört.

Ett projekt med två motorer

När StrUT drog igång på allvar, hösten 2015, fanns två underliggande faktorer som fungerade som motorer i arbetet. Den första motorn var arbetet med Högskolan i Skövdes nya utvecklingsplan för åren 2017-2022. Den andra motorn var att de statliga anslagen till våra utbildningar minskade. Vi stod inför en utmaning där utgångspunkten var att Högskolan i Skövde skulle utvecklas till ett ännu starkare och än mer profilerat lärosäte. Denna utveckling skulle dock äga rum med väsentligt mindre pengar än vi tidigare haft till vårt förfogande. Åtgärder var därmed nödvändiga.

För att få ett bra beslutsunderlag anlitade Högskolan i Skövde en panel med externa experter som granskade vårt utbildningsutbud. Vi gjorde också en trendanalys med hjälp av ett externt konsultföretag och våra institutioner gjorde grundliga självvärderingar. Mycket resonerande mellan rektor, prorektor och prefekter kring dessa underlag ledde fram till det beslut som fattades i oktober 2016. Beslutet innebar att åtta utbildningar lades vilande för att omarbetas eller senare avvecklas. Samtidigt fick våra institutioner flera utvecklingsuppdrag som handlade om att avveckla vissa utbildningar, skapa nya eller revidera befintliga utbildningar.

Lärdomar

Som prorektor har jag varit den i högskoleledningen som arbetat mest med StrUT. Under resans gång har jag dragit vissa lärdomar och här följer några av dem.

Den första lärdomen är vikten av att skaffa sig ett bra beslutsunderlag. Expertpanelens rapport, analysen från konsultföretaget och våra institutioners självvärderingar gav oss en solid grund att stå på. Utan dessa underlag hade arbetet både blivit svårare och tagit längre tid.

Den andra lärdomen är att medarbetarna på Högskolan i Skövde har en mycket stor förmåga till förändring och nyorientering. Som jag tidigare skrivit i den här bloggen, tror jag anpassningsförmågan har drivits fram av det faktum att ett mindre lärosäte är mer utsatt än ett stort. Jag är också väl medveten om att medarbetarnas förmåga till snabb omställning är en egenskap vi i ledningen måste bruka varsamt.

Den tredje lärdomen är vikten av att ha en korrekt relation med de fackliga organisationerna. Återkommande möten präglade av ömsesidig respekt och viss fasthet från båda parter gör förändringsprocessen lättare. De fackliga organisationerna kan då bidra med viktiga inspel till beslutsunderlaget.

Den fjärde lärdomen är att gång på gång berätta för omvärlden vad det är lärosätet håller på med. Detta gäller framförallt på lärosäten som – likt Högskolan i Skövde – är en stor och viktig del av det lokala och regionala samhället. Stora lärosäten i stora städer kan möjligen göra omfattande förändringar utan att dessa blir en fråga för lokalsamhället. Detta gäller dock inte för lärosäten som Högskolan i Skövde.

En femte lärdom är att det går att göra ganska stora förändringar i utbildningsutbudet utan att befintliga studenter blir oroliga. Det viktiga är att studenterna vet att deras möjlighet att slutföra den utbildning de går på är säkrad. En tät kontakt med studentkåren är alltså avgörande eftersom studentkåren omedelbart får signaler om det uppstår oro bland studenterna.

Slutat bromsa och börjat gasa

Medarbetare vid högskolor och universitet är vana att bli granskade, men att en högskola självmant gör en sådan total genomlysning av alla sina utbildningar som Högskolan i Skövde gjorde under 2015 och 2016 är ovanligt.

Akademin beskylls ibland för att vara skyddad och obenägen till förändring. Detta stämmer inte. Under 2015, 2016 och en bit in på 2017 har medarbetarna på Högskolan i Skövde knappast varit skyddade mot förändringar. Medarbetarna har dock klarat att genomföra utvecklingsarbetet och samtidigt hantera den ordinarie verksamheten med bibehållen kvalitet. Det är något av en bragd och jag känner en stor ödmjukhet och respekt inför det arbete alla lagt ner.

Nu är det höst 2017 och vi har avslutat StrUT-projektet. Nyligen fattade vi beslut om att starta nio nya utbildningar till hösten 2018. Merparten av dessa utbildningar kommer ur de utvecklingsuppdrag som våra institutioner fick hösten 2016. Därmed har vi lyft foten från bromsen och börjat gasa igen. Det känns väldigt bra!

Nu väntar vi bara på lärarstudenterna

Av Lena Mårtensson

Häromdagen kunde vi glädjande rapportera att vi åter kommer att få en lärarutbildning i Skövde. Det är dock inte vi på Högskolan i Skövde som kommer att erbjuda utbildningen utan våra kollegor på Högskolan i Borås. Förenklat går det till så att en grupp studenter från Högskolan i Borås har sin utbildning förlagd till Högskolan i Skövdes lokaler.

Nu när vi vet att de första lärarstudenterna kommer att finnas på vårt campus i januari kan vi blicka tillbaka på en lång resa som tidvis har varit en utmaning. För i lärarutbildningsfrågan blev det helt plötsligt väldigt tydligt för både oss och vår omvärld vad värdeorden i Högskolan i Skövdes utvecklingsplanProfilering, Excellens och Omtanke – verkligen innebär i konkret vardaglig verksamhet.

Högskolan i Skövde har levt med profileringstanken sedan början av 1990-talet och den har fått allt tydligare genomslag i Högskolans verksamhet under senare år. Vi är profilerade för att vi vill vara – ja, just det – excellenta. Eller mer råbarkat uttryckt: Vi ska inte göra allt, men det vi gör ska vi göra riktigt bra. I grunden finns det inget konstigt i detta, framförallt inte om man jämför med andra samhällsområden. Den som vill tillhöra toppskiktet i fotboll gör klokt i att inte samtidigt försöka nå elitnivån i vattenpolo och hästhoppning. Idrotterna är – försiktigt uttryckt – för olika för att det ska uppstå en synergieffekt.

Så länge vi talar om profilering och excellens är det inte svårt att argumentera i lärarutbildningsfrågan. Vi har inte förutsättningar att nå excellens inom lärarutbildningsområdet och därmed ryms inte området inom Högskolan i Skövdes profil. När vi däremot för in nästa värdeord i berättelsen blir det inte lika lätt att argumentera. För även om Högskolan i Skövde strävar efter profilering och excellens ska denna strävan ske med en omtanke om studenter, medarbetare och samhälle. I vårt konkreta fall är samhället ett skaraborgsområde som skriker efter utbildade lärare.

Många möten och diskussioner senare kan jag ändå konstatera att den lösning vi nu har kommit fram till balanserar bra mellan de värdeord som finns inskrivna i Högskolan i Skövdes vision.

  • De medarbetare inom pedagogikområdet som är anställda på Högskolan i Skövde blir en del av den kunskapssfär som utgår från Högskolans i Borås lärarutbildningar.
  • Högskolan i Skövde kan fortsätta sitt profileringsarbete men ändå visa omtanke om sitt närområde.
  • Högskolan i Borås slipper konkurrera om pedagogikstudenter, pedagogiklärare och pedagogikforskare med ytterligare ett västsvenskt lärosäte.
  • Skaraborgsområdet får om några år tillgång till fler utbildade lärare.
  • Till sist kan kvinnan i Töreboda (som en av våra medarbetare talade med i somras) studera till förskollärare i Skövde och fortfarande hinna hem med tåget för att hämta sin son på dagis.

Därmed väntar vi bara på lärarstudenterna.

Om du är intresserad av studera till lärare i Skövde gör du din ansökan här.

Några råd till våra nya studenter

Av Lars Niklasson

Som rektor för en Högskola har jag vissa plikter. En av de roligare är att hälsa nya studenter välkomna när höstterminen startar. Det lilla talet inför de nya studenterna innehåller vissa stående punkter, man ska till exempel hälsa välkommen och berätta lite om lärosätet. Därefter följer punkter som går att variera. Det är de delar av talet där jag som rektor ska ge studenterna några ord som de kan bära med sig under sin utbildningstid.

När jag idag, från scenen på Högskolan i Skövdes festpyntade campus, hälsade våra nya studenter välkomna, valde jag att understryka vikten av att studenterna engagerar sig inom olika områden.

För det första är det givetvis viktigt att en ny student engagerar sig i själva utbildningen. Heltidsstudier är att likställa med ett heltidsarbete och innebär en stor ekonomisk investering. De flesta studenter lever helt eller delvis på studielån och ett stort eget studieengagemang ökar avkastningen per lånad CSN-krona.

För det andra behöver en ny student engagera sig i sina studiekamrater. Det fina med just högskolestudier är att det inte råder någon betygskonkurrens mellan studenterna inom en och samma kurs. Vi som arbetar på Högskolan ger med glädje alla studenter på en kurs högsta betyg om alla studenter på kursen når de uppsatta kunskapsmålen.

För det tredje är det viktigt att en ny student engagerar sig i Studentkåren. En representativ och stark studentkår är bra för både den enskilda studenten och för Högskolan.

Utöver konkreta råd till studenterna vill en rektor i välkomsttalet också peka på de högre värden som vi knyter till människors strävan efter att utbilda och bilda sig. När jag idag talade till studenterna uppmuntrade jag dem att använda sin utbildningstid till att överbrygga de murar och gränser som ibland finns mellan oss människor. Murarna kan till exempel vara språkliga, kulturella eller sociala. Jag hoppas att våra nya studenter utnyttjar utbildningstidens möjligheter att interagera med människor från andra akademiska discipliner, länder och kulturer. Om studenterna gör detta under sin utbildningstid ökar möjligheten att vårt framtida samhälle baseras på förståelse och tillit mellan människor.

Att tala inför framtida stjärnor

Av Lars Niklasson

Även en rektor för en Högskola måste ibland tillåta sig att stanna upp och reflektera. Jag brukar göra detta genom att titta upp på natthimlen. När jag ser alla strålande stjärnor blickar jag tillbaka i tiden. Karlavagnens sju stjärnor ligger till exempel på ett avstånd av mellan 62 och 360 ljusår från oss. Jag kom att tänka på detta den 19 maj, när jag höll tal inför våra avgångsstudenter. När jag såg på studenterna kändes det nämligen som om jag gjorde det omvända mot när jag betraktar natthimlen, jag blickade in i framtiden. För dessa – i många fall unga – människor är vårt samhälles framtid.

Många av studenterna satt säkert och tänkte att de just i det ögonblicket avslutade något. De hade nått slutet på flera år av studier, slutet på tillvaron som student och slutet på det intensiva umgänget med kurskamraterna. I mitt tal bestämde jag mig dock för att utmana studenterna lite. Därför sa jag att de inte nått slutet, de var faktiskt bara i början av något.

För att förklara för studenterna vad jag menade använde jag en liknelse med en vägkorsning där tre vägar löper mot horisonten och framtiden. Den första vägen leder studenten till det där arbetet som hon eller han har längtat efter. Den andra vägen leder också fram till ett arbete men vägen går via ett eget företag. Studenten blir en entreprenör. Den tredje vägen leder fram till den akademiska stegen och en utbildning på nästa nivå. Högskolan i Skövde har ambitionen att kunna erbjuda utbildningar på alla nivåer och flera av studenterna i salen hade säkert redan sökt till någon av våra masterutbildningar.

Oavsett vilken väg studenterna valde när de klev ut ur Götasalen hoppas jag de har fått goda redskap med sig från sin tid på Högskolan i Skövde. Framförallt hoppas jag de har tillgodogjort sig två egenskaper som de kommer att ha stor nytta av i dagens samhälle: Förmågan att förhålla sig skeptisk och källkritisk samt förmågan att samarbeta med andra.

I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna förhålla sig skeptisk och källkritisk. Digitaliseringen och de sociala medierna har inneburit att felaktigheter lättare får spridning än vad som var fallet för bara tio år sedan. Om våra högre utbildningar bara i någon mån kan bidra till att vaccinera människor mot faktaresistens och påverkan från fake news är det en samhällelig välgärning.

Förmågan att samarbeta med andra och bygga effektiva nätverk är också viktigare idag än den någonsin har varit. Våra studenter kommer alla att ha arbeten där det ibland är viktigt att få råd från någon utanför den egna organisationen. Då kan deras nätverk, de människor de genom samarbete har byggt upp relationer till, komma väl till pass.

När jag avslutat mitt tal vid avslutningshögtiden tittade jag på studenterna och försökte föreställa mig deras framtid. Jag hoppades att de alla skulle bli strålande stjärnor.

Att inte göra allt, men göra bra

Av Lars Niklasson

I Skaraborg är det brist på förskollärare. Kommunerna i Skaraborgsområdet hade därför gärna sett att Högskolan i Skövde hade en förskollärarutbildning. Vi har idag inte någon sådan utbildning och att bygga upp en förskollärarutbildning är inte aktuellt, Högskolan i Skövde har varken examensrättigheter eller resurser att göra detta. Vad vi däremot kan göra är att låta ett annat lärosäte ge sin förskollärarutbildning i våra lokaler och en sådan lösning verkar nu vara på gång. Vårterminen 2018 hoppas vi att en grupp studenter på Högskolan i Borås förskollärarutbildning ska ha sina studier förlagda till Högskolan i Skövdes campus.

Som jag tidigare påpekat är Skaraborgsområdet underdimensionerat när det gäller tillgång till högre utbildning. Det innebär dock inte att Högskolan i Skövde ska kasta sig in och bygga upp egna utbildningar på nya områden bara för att vi ska växa. Istället handlar det för oss om att växa på de områden där vi har förutsättningar att hålla hög kvalitet och kan vara relevanta för vår omvärld. I förskollärarutbildningsfallet är kravet på relevans uppfyllt, men vi har inte förutsättningar att skapa den excellenta utbildnings- och forskningsmiljö som krävs. I det läget får vi hitta en annan lösning och låta ett annat lärosäte disponera våra lokaler för att ge sin utbildning i Skövde.

Statliga forskningsmedel

För att kunna ge en akademisk utbildning av hög kvalitet på vetenskaplig grund krävs en bra bas av forskning att ställa utbildningen på. Inom akademin säger vi att utbildningen på detta sätt blir ”forskningsförankrad”. När det gäller tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns ganska stora möjligheter att använda externa forskningsmedel för att bygga en stark forskningsförankring. Men för samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar – och hit hör förskollärarutbildningen – finns inte samma tillgång till externa forskningsmedel. Det innebär i sin tur att det lärosäte som ger en förskollärarutbildning måste använda sitt statliga forskningsanslag för att forskningsförankra utbildningen.

I Högskolan i Skövdes fall är det statliga forskningsanslaget lågt. Under perioden 2012 – 2015 erhöll svenska högskolor och universitet i genomsnitt cirka 55 000 kronor per helårsstudent i statligt forskningsanslag, med ett medianvärde om cirka 25 000 kronor per helårsstudent. Högskolan i Skövde fick samtidigt 10 000 kronor per helårsstudent.

Förändring på gång

Nu kan nivån på forskningsanslagen komma att ändras i framtiden. Häromdagen signalerade nämligen regeringen att man vill se över hela systemet för dimensionering och resurstilldelning av högre utbildning i Sverige, det inkluderar fördelningen av statliga forskningsanslag. I sitt kommittédirektiv skriver regeringen att: ”..såväl de äldre som de nyare universiteten och alla högskolor måste ha rimliga förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och bygga upp starka och profilerade forskningsmiljöer, särskilt inom vissa specifika områden.”

Jag välkomnar regeringens initiativ. Skrivningarna ”starka och profilerade” och ”vissa specifika” i stycket ovan är dock tecken på att regeringen ser försiktiga förändringar framför sig. Det är möjligt att staten i framtiden kommer att låta de nya universiteten och högskolorna – den grupp lärosäten dit Högskolan i Skövde hör – få en större del av den statliga forskningskakan. Men då kommer vi att få det inom ”vissa specifika” områden där vi kan vara ”starka och profilerade”. Därmed verkar det som om Högskolan i Skövde har gjort ett strategiskt korrekt val när vi sätter profilering i fokus för utvecklingen 2017 – 2022. Vi ska inte utbilda och forska inom alla områden, men där vi väljer att utbilda och forska, där ska vi göra det bra. Det är själva essensen av att vara ett profilerat lärosäte.

Vår utveckling är tydligt grundad i vår historia

Av Lars Niklasson

I år har vi bedrivit högskoleutbildning i Skövde i 40 år. De första sex åren under en interimistisk styrelse och sedan 1983 inom ramen för den statliga myndigheten Högskolan i Skövde.

Nu när vi står inför att implementera den utvecklingsplan som ska gälla de kommande sex åren, tycker jag det kan vara på sin plats att reflektera lite över historien och i den identifiera vilka arv våra företrädare lämnat över till oss att förvalta. Vi som idag har ansvaret för Högskolan kan säkert lära oss mycket av historien och tillämpa dessa lärdomar när vi utvecklar framtidens Högskolan i Skövde.

Under Högskolan i Skövdes förste rektor, Lars-Erik Johansson (rektor 1983 – 2001), utvecklades en tydlig profilering av Högskolan. Idén om att lärosätet inte skulle göra allt utan koncentrera verksamheten till vissa specifika områden och bli framstående inom dessa, blev kännetecknande för oss. Redan från starten hade således Högskolan både profilering och excellens som tydliga grundvalar för verksamheten. I början av 80-talet var verksamheten inriktad mot informationsteknologi, teknik och ekonomi. Under 90-talet tillkom inriktningar mot vård och hälsa, samt biovetenskap.

Under Leif Larssons rektorsperiod (2001 – 2010) fortsatte profileringsarbetet, bland annat genom att samla forskningen inom fem forskningscentrum. Ambitionen var att kunna utveckla tillräcklig kompetens för att inom centrumen få rättigheter att examinera inom utbildning på forskarnivå. Ingenjörer och datavetare gjorde gemensam sak och fick 2010 Högskolans första examinationsrätt för utbildning på forskarnivå inom informationsteknologi. Under perioden utvecklades samverkan med det omgivande samhället, speciellt näringslivet, starkt. Forsknings- och innovationsmiljön Portalen, som tillkom under denna period, påminner oss om hur viktig samproduktion med omvärlden är när vi utvecklar vår behovsmotiverade forskning.

Åren 2010 – 2016 var Sigbritt Karlsson rektor för Högskolan i Skövde. Dessa år kännetecknades av en accelererad strävan efter akademisk excellens och kvalitetsfrågorna var i centrum. En närmare koppling mellan utbildning och forskning blev möjlig genom att de tre tematiska institutionerna nu blev fem mera ämnesmässigt inriktade institutioner. De fem forskningscentrumen utgjorde den forskningsmässiga basen i dessa institutioner. Att Högskolans kvalitetsarbete varit lyckosamt stod klart när Universitetskanslersämbetet genomförde sina granskningar av utbildningen vid samtliga universitet och högskolor. Högskolan i Skövde kom mycket väl ut i dessa granskningar.

Om jag med några få ord summerar mina tankar över vad som kännetecknat Högskolans utveckling, så tänker jag på profilering kopplat till Lars-Eriks rektorsperiod och samverkan kopplat till Leifs period. För Sigbritts period tänker jag på tre begrepp – kvalitet, kvalitet och kvalitet, vilket hon själv ofta påminde om.

De tre värdeord som den nya utvecklingsplanen vilar på, kan enkelt knytas till historien. Profilering har från början utgjort grunden i strävan att nå excellens. I utvecklingen av Högskolan har många medvetna val gjorts för att säkerställa att Högskolan inom valda ämnesområden kan erbjuda utbildning av hög kvalitet på alla nivåer och högkvalitativ forskning som möter samhällets utmaningar. Genom vår fyrtioåriga historia har de som bidragit till Högskolans utveckling visat stor omtanke om att lämna i arv en högskola som ständigt utvecklas vidare.

Låt nu oss som för närvarande är ansvariga för Högskolan i Skövdes utveckling göra detsamma.

Vi ska växa med omtanke

Av Lars Niklasson

I mitt senaste blogginlägg lyfte jag fram goda skäl för vår omvärld att verka för att Högskolan i Skövde ska växa, både på utbildnings- och forskningssidan. Den som argumenterar för högre utbildnings- och forskningsanslag till de nya högskolorna brukar ofta få höra motargumentet att staten inte ska sprida ut forsknings- och utbildningsresurser för mycket. Den svepande motiveringen till detta brukar vara att kvaliteten på forskning och utbildning är högre vid de äldre universitetsmiljöerna.

Ett mindre och yngre lärosäte kan absolut hålla mycket hög kvalitet på utbildning och forskning. Högskolan i Skövdes resultat i UKÄ:s nationella utvärderingar av utbildningskvalitet är ett talade exempel på detta. Mats Ericsons analys av UKÄ:s utvärderingar visar att av alla svenska lärosäten hade Högskolan i Skövde näst högst andel utbildningar med omdömet ”mycket hög kvalitet” och tredje lägst andel utbildningar med omdömet ”bristande kvalitet”, om utfallet rensas från studenternas studiesociala bakgrund.

Men kvalitetsdiskussionen kan även föras på forskningsområdet. 2015 låg Högskolan i Skövde, enligt UKÄ:s årsrapport, i svensk topp fem när det gäller förmågan att attrahera externa medel i förhållande till det statliga anslaget för forskning. Externfinansiering är ju en av de två kvalitetsindikatorer som använts för omfördelning av forskningsmedel mellan lärosäten. Samtidigt ska vi vara öppna med att vi har behov av att utvecklas när det gäller publicering och citering.

Nu ska vi inte enbart förlita oss på att andra ska hjälpa Högskolan i Skövde att växa. Vi som arbetar på Högskolan måste hela tiden verka för att lärosätet växer av egen kraft. I den nya utvecklingsplanen som  Högskolan i Skövdes styrelse antog i december är både tillväxt- och kvalitetsambitionerna tydliga.  Den säger till exempel att andelen extern forskningsfinansiering ska öka från drygt 63 procent av Högskolans totala forskningsintäkter 2015 till 70 procent 2022. Till detta har vi knutit ett ambitiöst kvalitetsmål som handlar om att  öka andelen högt citerade vetenskapliga artiklar som våra forskare är författare eller medförfattare till.  Det finns även goda möjligheter att växa med hjälp av externt finansierad utbildning. 2015 var Högskolan det lärosäte i landet  som hade den femte lägsta andelen externfinansierad utbildning.

Högskolan i Skövde kan alltså både ges förutsättningar att växa och kan växa av egen kraft. I båda fallen handlar det dock om att agera på ett sätt som säkerställer att vi behåller och utvecklar vår idag redan höga kvalitet i forskning och utbildning. Förenklat kan man säga att vi strävar efter en omtänksam tillväxt.

Vår utsatthet kan vara en fördel

Av Lena Mårtensson

Den akademiska ledare som besöker ett bibliotek och tar sig fram till avdelningen för ledarskaps-och managementlitteratur riskerar att bli lätt uppgiven. Väldigt få av böckernas teorier och metoder är tillämpbara i akademiska organisationer. För det första tar böckerna inte hänsyn till akademins två parallella styrsystem, det kollegiala styrsystemet och linjestyrningssystemet. För det andra tar metoderna inte hänsyn till den akademiska friheten. En frihet som vissa intressegrupper ibland överdriver men som ändå är en grund i all svensk akademisk verksamhet.

Högskolan i Skövde arbetar just nu med en ny utvecklingsplan. Det är ett dokument som vår styrelse använder för att utveckla lärosätet. Att målstyra en akademisk organisation är dock, som framgår ovan, inte detsamma som att målstyra andra organisationer. Trots detta har jag intrycket att vi på Högskolan i Skövde ofta har lätt att få organisationens acceptans för uppsatta mål. Vår storlek och konstruktionen av vårt kollegiala styrsystem är två uppenbara anledningar till detta. Men en tredje anledning är mindre uppenbar, det är vår utsatthet.

Politiska beslut, händelser i vår omvärld och interna svårigheter påverkar ett mindre lärosäte snabbare än ett stort. De medarbetare som varit några år på Högskolan i Skövde är väl medvetna om detta. De vet att Högskolans kanske starkaste fördel är den snabba förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar, att snabbt ställa om. Vi gjorde det under finanskrisen 2008, vi gjorde det när sammanslagningsvindarna blåste som hårdast 2011 och vi gör det just nu för att anpassa oss till sjunkande statsanslag. Flexibiliteten tvingas fram av vår utsatta position och kan därmed i vissa fall faktiskt vara en konkurrensfördel.

Det här är en anledning till att jag ser fram mot att börja jobba med den nya utvecklingsplanen. Mina erfarenheter från lärosätet säger mig nämligen att organisationen kommer att agera som den brukar: ”Okej, vi har fått delvis nya förutsättningar, hur förhåller vi oss till det då?”

Läs mer om:
Högskolan i Skövde
Högskolan i Skövdes fakultetsnämnd
Utvecklingen av Högskolans utbildningsutbud

En verksamhet som inte stannar

Av Lena Mårtensson

I lördags tillträdde jag formellt som vikarierande rektor för Högskolan i Skövde och lämnar därmed tillfälligt min roll som prorektor tills lärosätets nya rektor ska tillträda. Som vikarierande rektor leder jag det arbete som pågår på lärosätet, för även om vi väntar på vår nya rektor stannar inte verksamheten på Högskolan i Skövde upp.

Min syn på ledarskap är att vi arbetar i ett team där alla är lika viktiga och bidrar på olika sätt. Vi är ett professionellt lärosäte där det finns djup sakkunskap på många ställen i vår organisation. Den kunskapen bidrar med förslag och underlag till strategiska beslut. Vid Högskolan i Skövde finns det dessutom gott om kloka människor i rektors närhet, människor som jag kan diskutera kniviga frågeställningar med innan det är dags att fatta beslut.

Tillsammans arbetar vi just nu vidare med att förbereda för styrelsens beslut om Högskolan i Skövdes budget för 2017 och lärosätets nya utvecklingsplan för åren 2017-2022. Utvecklingsplanen är det styrdokument där styrelsen lägger fast den övergripande riktningen för lärosätets verksamhet. Arbetet med planen har pågått internt vid Högskolan under hela 2016 och går allt som det är tänkt fattar styrelsen beslut om utvecklingsplanen den 16 december.

Vi arbetar också intensivt med de uppdrag som blev resultatet av den utvärdering av Högskolans utbildningsutbud som genomfördes 2015-2016. Jag har ansvarat för och lett detta arbete under närmare ett års tid. Nu känns det bra att vi nu kan se framåt och profilera vårt lärosäte ytterligare.

Mycket händer alltså vid Högskolan i Skövde och ett intressant 2017 närmar sig. Vi kommer nämligen inte bara att ha en ny utvecklingsplan att arbeta efter, Högskolan i Skövde fyller också 40 år. Det är ett jubileum som kommer att märkas.