40 år av positiv skillnad

Av Lars Niklasson

Vi närmar oss slutet på Högskolan i Skövdes jubileumsvecka. Det har varit fantastiska dagar fulla av både interna och externa arrangemang.

Gång på gång under veckan har jag träffat människor som har en sak gemensamt: Högskolan i Skövde har gjort stor skillnad i deras liv. En av dessa människor tog sig till och med tid att skriva en insändare i vår lokaltidning, Skaraborgs Allehanda, för att berätta vad Högskolan i Skövde har betytt i just hennes liv.

Skillnad som utbildare och arbetsplats

När jag läste insändaren blev jag faktiskt lite rörd. Kanske beror min reaktion på att insändarskribentens berättelse är så lik min egen. Om inte Högskolan i Skövde hade funnits, och gjort steget från mitt hem i Karlsborg till en akademisk utbildning kortare, är det inte säkert att jag hade genomgått någon akademisk utbildning alls. Att högre utbildning finns nära och är lättillgänglig gör skillnad i människors liv.

Högskolan i Skövde har dock inte bara gjort skillnad genom att utbilda studenter i 40 år. Lärosätet är också en arbetsplats präglad av stor yrkesstolthet. Detta blev påtagligt i onsdags kväll när vi, som en del av jubileumsveckan, hade bjudit in tidigare medarbetare som nu är pensionärer till ett litet mingel. Eftersom jag själv har arbetat på Högskolan i Skövde i många år kände jag majoriteten av gästerna personligen. Det var fantastiskt att återse dessa människor som betytt så mycket för Högskolan i Skövdes utveckling och se att deras engagemang för Högskolan är lika starkt nu som då.

Skillnad genom forskning och samverkan

Högskolan i Skövde gör inte bara skillnad genom att utbilda studenter, vi gör också skillnad genom att generera ny kunskap i vår forskning. Under jubileumsveckan kunde vi dela med oss av våra forskningsupptäckter på två sätt, dels genom ett populärvetenskapligt café, dels genom vår lokala deltävling i Forskar Grand Prix. Deltävlingen vanns av vår professor i folkhälsovetenskap, Alexandra Krettek. Alexandra får därmed försvara Högskolans i Skövdes färger när den nationella finalen av Forskar Grand Prix avgörs i Stockholm den 28 november.

Till sist gör utbildningarna och forskningen vid Högskolan i Skövde skillnad genom att bidra till tillväxt i privat och offentlig verksamhet. Ibland är bidraget konkret, som till exempel när Högskolans forskare hjälper ett företag eller en organisation att utveckla ny teknik eller nya arbetssätt. Ibland är bidraget mer långsiktigt, till exempel genom att studenter och forskare från Högskolan för med sig ny kunskap som över tid påverkar en organisations innovationsförmåga. Högskolans bidrag kan därmed vara mer kortsiktig eller långsiktigt men det gör en positiv skillnad.

Skillnad i vackra siffor

På regional nivå går det att bryta ned den skillnad Högskolan i Skövde hittills har gjort i vackra siffror. Tittar man på andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) bland anställda i hela landet har denna ökat med cirka 126 procent mellan åren 1990 till 2015. I de FA-regioner där Högskolan i Skövde verkar – Skövde och Lidköping (vilka i praktiken täcker hela Skaraborg) – är ökningen 137 respektive 136 procent.

Så låt mig upprepa: i 40 år har Högskolan i Skövde gjort en stor positiv skillnad för individer och för samhället. När vi efter helgen har sovit ut efter fredagens stora jubileumsfest kommer vi envist att fortsätta göra en positiv skillnad för individer och för Skövde, Skaraborg, Sverige och världen.

Nu väntar vi bara på lärarstudenterna

Av Lena Mårtensson

Häromdagen kunde vi glädjande rapportera att vi åter kommer att få en lärarutbildning i Skövde. Det är dock inte vi på Högskolan i Skövde som kommer att erbjuda utbildningen utan våra kollegor på Högskolan i Borås. Förenklat går det till så att en grupp studenter från Högskolan i Borås har sin utbildning förlagd till Högskolan i Skövdes lokaler.

Nu när vi vet att de första lärarstudenterna kommer att finnas på vårt campus i januari kan vi blicka tillbaka på en lång resa som tidvis har varit en utmaning. För i lärarutbildningsfrågan blev det helt plötsligt väldigt tydligt för både oss och vår omvärld vad värdeorden i Högskolan i Skövdes utvecklingsplanProfilering, Excellens och Omtanke – verkligen innebär i konkret vardaglig verksamhet.

Högskolan i Skövde har levt med profileringstanken sedan början av 1990-talet och den har fått allt tydligare genomslag i Högskolans verksamhet under senare år. Vi är profilerade för att vi vill vara – ja, just det – excellenta. Eller mer råbarkat uttryckt: Vi ska inte göra allt, men det vi gör ska vi göra riktigt bra. I grunden finns det inget konstigt i detta, framförallt inte om man jämför med andra samhällsområden. Den som vill tillhöra toppskiktet i fotboll gör klokt i att inte samtidigt försöka nå elitnivån i vattenpolo och hästhoppning. Idrotterna är – försiktigt uttryckt – för olika för att det ska uppstå en synergieffekt.

Så länge vi talar om profilering och excellens är det inte svårt att argumentera i lärarutbildningsfrågan. Vi har inte förutsättningar att nå excellens inom lärarutbildningsområdet och därmed ryms inte området inom Högskolan i Skövdes profil. När vi däremot för in nästa värdeord i berättelsen blir det inte lika lätt att argumentera. För även om Högskolan i Skövde strävar efter profilering och excellens ska denna strävan ske med en omtanke om studenter, medarbetare och samhälle. I vårt konkreta fall är samhället ett skaraborgsområde som skriker efter utbildade lärare.

Många möten och diskussioner senare kan jag ändå konstatera att den lösning vi nu har kommit fram till balanserar bra mellan de värdeord som finns inskrivna i Högskolan i Skövdes vision.

  • De medarbetare inom pedagogikområdet som är anställda på Högskolan i Skövde blir en del av den kunskapssfär som utgår från Högskolans i Borås lärarutbildningar.
  • Högskolan i Skövde kan fortsätta sitt profileringsarbete men ändå visa omtanke om sitt närområde.
  • Högskolan i Borås slipper konkurrera om pedagogikstudenter, pedagogiklärare och pedagogikforskare med ytterligare ett västsvenskt lärosäte.
  • Skaraborgsområdet får om några år tillgång till fler utbildade lärare.
  • Till sist kan kvinnan i Töreboda (som en av våra medarbetare talade med i somras) studera till förskollärare i Skövde och fortfarande hinna hem med tåget för att hämta sin son på dagis.

Därmed väntar vi bara på lärarstudenterna.

Om du är intresserad av studera till lärare i Skövde gör du din ansökan här.

Några råd till våra nya studenter

Av Lars Niklasson

Som rektor för en Högskola har jag vissa plikter. En av de roligare är att hälsa nya studenter välkomna när höstterminen startar. Det lilla talet inför de nya studenterna innehåller vissa stående punkter, man ska till exempel hälsa välkommen och berätta lite om lärosätet. Därefter följer punkter som går att variera. Det är de delar av talet där jag som rektor ska ge studenterna några ord som de kan bära med sig under sin utbildningstid.

När jag idag, från scenen på Högskolan i Skövdes festpyntade campus, hälsade våra nya studenter välkomna, valde jag att understryka vikten av att studenterna engagerar sig inom olika områden.

För det första är det givetvis viktigt att en ny student engagerar sig i själva utbildningen. Heltidsstudier är att likställa med ett heltidsarbete och innebär en stor ekonomisk investering. De flesta studenter lever helt eller delvis på studielån och ett stort eget studieengagemang ökar avkastningen per lånad CSN-krona.

För det andra behöver en ny student engagera sig i sina studiekamrater. Det fina med just högskolestudier är att det inte råder någon betygskonkurrens mellan studenterna inom en och samma kurs. Vi som arbetar på Högskolan ger med glädje alla studenter på en kurs högsta betyg om alla studenter på kursen når de uppsatta kunskapsmålen.

För det tredje är det viktigt att en ny student engagerar sig i Studentkåren. En representativ och stark studentkår är bra för både den enskilda studenten och för Högskolan.

Utöver konkreta råd till studenterna vill en rektor i välkomsttalet också peka på de högre värden som vi knyter till människors strävan efter att utbilda och bilda sig. När jag idag talade till studenterna uppmuntrade jag dem att använda sin utbildningstid till att överbrygga de murar och gränser som ibland finns mellan oss människor. Murarna kan till exempel vara språkliga, kulturella eller sociala. Jag hoppas att våra nya studenter utnyttjar utbildningstidens möjligheter att interagera med människor från andra akademiska discipliner, länder och kulturer. Om studenterna gör detta under sin utbildningstid ökar möjligheten att vårt framtida samhälle baseras på förståelse och tillit mellan människor.

Allmän- och egennytta i Almedalen

Av Lars Niklasson

Jag har inte varit på Almedalsveckan tidigare men i år är jag här. Högskolan i Skövde har arrangerat tre egna och ett samarbetsseminarie på Almedalens Västsvenska Arena,  då vill jag vara på plats och göra det jag kan för stödja insatsen och de medarbetare som är engagerade i arbetet.

Det finns två drivande skäl för Högskolan i Skövde att arrangera seminarier i Almedalen. Det ena skälet är samhällsnyttigt, det andra är egennyttigt. Det samhällsnyttiga skälet är att vi vill möjliggöra för våra forskare att berätta om sina resultat för att politiker och andra beslutsfattare ska ges möjlighet att fatta väl grundade beslut som bygger på de senaste forskningsrönen. Det handlar alltså huvudsakligen om nyttiggörande av den samhällsrelevanta forskningen som bedrivs vid Högskolan.

Det egennyttiga skälet är att vi vill visa upp oss för de möjliga forskningssamarbetspartners som finns på plats i Almedalen. Det kan röra sig både om organisationer som finansierar forskning men också om organisationer som vi kan samarbeta med när det gäller själva genomförandet av vår forskning. Det samhällsnyttiga och det egennyttiga skälet väger lika tungt.

Omvärldsbevakning

De seminarier vi arrangerar erbjuder våra forskarna en form av omvärldsbevakning genom de frågor och kommentarer som kommer från auditoriet. För egen del har jag också idkat omvärldsbevakning genom att delta i ett antal seminarier som åhörare. Jag har fokuserat på olika perspektiv på digitalisering och med glädje noterat jag den vikt som läggs på behovet av högre utbildning med olika perspektiv på digitalisering. Här ligger Högskolan i Skövde helt rätt i tiden med lärosätets samlande tema: Digitalisering för hållbar utveckling.

För att skapa tillväxt och tekniska innovationer inom digitalisering krävs en väl utvecklad forskning inom området. Forskningen ska i sin tur användas för att ge utbildningar en solid vetenskaplig grund att stå på. Inom hälso- och vårdområdet behövs väl förankrad ämnes- och verksamhetskunskap samt förståelse för vilka utvecklingsbehov som finns. Det skapar i sin tur insikter om hur digitalisering kan bidra till kvalitet, effektivitet, tillgänglighet och innovation. Samma förutsättningar råder inom de ekonomiska och biovetenskapliga områdena.

På plats under Almedalsveckan har jag också lobbat en del. Detta har resulterat i fyra nya kontakter som kommer att besöka Högskolan i Skövde i syfte att etablera samverkan. Ytterligare möten har resulterat i två konkreta projektidéer som kan genomföras tillsammans med andra lärosäten. Dessutom har det varit en del sektorsinterna möten, bland annat om det kommande kvalitetssystemet för forskning.

Som jag nämnde inledningsvis så är detta min debut i Almedalen. För egen del tycker jag det varit givande, men vi ska ordentligt utvärdera de mera långsiktiga effekterna för Högskolan när vi kommit hem. Vårt engagemang måste stå i god relation till de samhällsnyttiga och egennyttiga effekterna.

Almedalen var mitt sista större engagemang den här terminen.
Nu väntar sol och bad
Trevlig sommar!

 

Att tala inför framtida stjärnor

Av Lars Niklasson

Även en rektor för en Högskola måste ibland tillåta sig att stanna upp och reflektera. Jag brukar göra detta genom att titta upp på natthimlen. När jag ser alla strålande stjärnor blickar jag tillbaka i tiden. Karlavagnens sju stjärnor ligger till exempel på ett avstånd av mellan 62 och 360 ljusår från oss. Jag kom att tänka på detta den 19 maj, när jag höll tal inför våra avgångsstudenter. När jag såg på studenterna kändes det nämligen som om jag gjorde det omvända mot när jag betraktar natthimlen, jag blickade in i framtiden. För dessa – i många fall unga – människor är vårt samhälles framtid.

Många av studenterna satt säkert och tänkte att de just i det ögonblicket avslutade något. De hade nått slutet på flera år av studier, slutet på tillvaron som student och slutet på det intensiva umgänget med kurskamraterna. I mitt tal bestämde jag mig dock för att utmana studenterna lite. Därför sa jag att de inte nått slutet, de var faktiskt bara i början av något.

För att förklara för studenterna vad jag menade använde jag en liknelse med en vägkorsning där tre vägar löper mot horisonten och framtiden. Den första vägen leder studenten till det där arbetet som hon eller han har längtat efter. Den andra vägen leder också fram till ett arbete men vägen går via ett eget företag. Studenten blir en entreprenör. Den tredje vägen leder fram till den akademiska stegen och en utbildning på nästa nivå. Högskolan i Skövde har ambitionen att kunna erbjuda utbildningar på alla nivåer och flera av studenterna i salen hade säkert redan sökt till någon av våra masterutbildningar.

Oavsett vilken väg studenterna valde när de klev ut ur Götasalen hoppas jag de har fått goda redskap med sig från sin tid på Högskolan i Skövde. Framförallt hoppas jag de har tillgodogjort sig två egenskaper som de kommer att ha stor nytta av i dagens samhälle: Förmågan att förhålla sig skeptisk och källkritisk samt förmågan att samarbeta med andra.

I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna förhålla sig skeptisk och källkritisk. Digitaliseringen och de sociala medierna har inneburit att felaktigheter lättare får spridning än vad som var fallet för bara tio år sedan. Om våra högre utbildningar bara i någon mån kan bidra till att vaccinera människor mot faktaresistens och påverkan från fake news är det en samhällelig välgärning.

Förmågan att samarbeta med andra och bygga effektiva nätverk är också viktigare idag än den någonsin har varit. Våra studenter kommer alla att ha arbeten där det ibland är viktigt att få råd från någon utanför den egna organisationen. Då kan deras nätverk, de människor de genom samarbete har byggt upp relationer till, komma väl till pass.

När jag avslutat mitt tal vid avslutningshögtiden tittade jag på studenterna och försökte föreställa mig deras framtid. Jag hoppades att de alla skulle bli strålande stjärnor.

Vår utveckling är tydligt grundad i vår historia

Av Lars Niklasson

I år har vi bedrivit högskoleutbildning i Skövde i 40 år. De första sex åren under en interimistisk styrelse och sedan 1983 inom ramen för den statliga myndigheten Högskolan i Skövde.

Nu när vi står inför att implementera den utvecklingsplan som ska gälla de kommande sex åren, tycker jag det kan vara på sin plats att reflektera lite över historien och i den identifiera vilka arv våra företrädare lämnat över till oss att förvalta. Vi som idag har ansvaret för Högskolan kan säkert lära oss mycket av historien och tillämpa dessa lärdomar när vi utvecklar framtidens Högskolan i Skövde.

Under Högskolan i Skövdes förste rektor, Lars-Erik Johansson (rektor 1983 – 2001), utvecklades en tydlig profilering av Högskolan. Idén om att lärosätet inte skulle göra allt utan koncentrera verksamheten till vissa specifika områden och bli framstående inom dessa, blev kännetecknande för oss. Redan från starten hade således Högskolan både profilering och excellens som tydliga grundvalar för verksamheten. I början av 80-talet var verksamheten inriktad mot informationsteknologi, teknik och ekonomi. Under 90-talet tillkom inriktningar mot vård och hälsa, samt biovetenskap.

Under Leif Larssons rektorsperiod (2001 – 2010) fortsatte profileringsarbetet, bland annat genom att samla forskningen inom fem forskningscentrum. Ambitionen var att kunna utveckla tillräcklig kompetens för att inom centrumen få rättigheter att examinera inom utbildning på forskarnivå. Ingenjörer och datavetare gjorde gemensam sak och fick 2010 Högskolans första examinationsrätt för utbildning på forskarnivå inom informationsteknologi. Under perioden utvecklades samverkan med det omgivande samhället, speciellt näringslivet, starkt. Forsknings- och innovationsmiljön Portalen, som tillkom under denna period, påminner oss om hur viktig samproduktion med omvärlden är när vi utvecklar vår behovsmotiverade forskning.

Åren 2010 – 2016 var Sigbritt Karlsson rektor för Högskolan i Skövde. Dessa år kännetecknades av en accelererad strävan efter akademisk excellens och kvalitetsfrågorna var i centrum. En närmare koppling mellan utbildning och forskning blev möjlig genom att de tre tematiska institutionerna nu blev fem mera ämnesmässigt inriktade institutioner. De fem forskningscentrumen utgjorde den forskningsmässiga basen i dessa institutioner. Att Högskolans kvalitetsarbete varit lyckosamt stod klart när Universitetskanslersämbetet genomförde sina granskningar av utbildningen vid samtliga universitet och högskolor. Högskolan i Skövde kom mycket väl ut i dessa granskningar.

Om jag med några få ord summerar mina tankar över vad som kännetecknat Högskolans utveckling, så tänker jag på profilering kopplat till Lars-Eriks rektorsperiod och samverkan kopplat till Leifs period. För Sigbritts period tänker jag på tre begrepp – kvalitet, kvalitet och kvalitet, vilket hon själv ofta påminde om.

De tre värdeord som den nya utvecklingsplanen vilar på, kan enkelt knytas till historien. Profilering har från början utgjort grunden i strävan att nå excellens. I utvecklingen av Högskolan har många medvetna val gjorts för att säkerställa att Högskolan inom valda ämnesområden kan erbjuda utbildning av hög kvalitet på alla nivåer och högkvalitativ forskning som möter samhällets utmaningar. Genom vår fyrtioåriga historia har de som bidragit till Högskolans utveckling visat stor omtanke om att lämna i arv en högskola som ständigt utvecklas vidare.

Låt nu oss som för närvarande är ansvariga för Högskolan i Skövdes utveckling göra detsamma.

Den som siktar på månen…

Av Lena Mårtensson

Den 16 december fattade Högskolan i Skövdes styrelse beslut om en ny utvecklingsplan för lärosätet. Beslutet var både en slut- och en startpunkt. Det var slutet på det över ett år långa interna beredningsarbete som planen vilar på, det var samtidigt starten på det intensiva implementeringsarbete vi nu har framför oss.

Utvecklingsplanen innehåller inte bara kvantitativa och kvalitativa mål, vi skriver också att vi vill arbeta med ”digitalisering för hållbar utveckling” som ett samlande tema för lärosätet. Konkret innebär detta att Högskolans fem institutioner kommer att arbeta vidare inom respektive fält men att det samlande temat bildar en slags flexibel brygga mellan institutionerna.

Att arbeta med det samlande temat kommer att bli både utmanande och roligt. Men Högskolan i Skövdes olika institutioner har genom sina respektive ämnesinriktningar unika möjligheter att bidra i arbetet. Något som i sin tur kan stärka hela lärosätets profilering och konkurrenskraft.

Samtidigt handlar vår nya utvecklingsplan inte bara om hårda mål. Planen innehåller en vision och värdeord som utgår från det uppdrag lärosätet har fått av riksdag och regering samt kopplar till den statliga värdegrunden. Därmed är det också ett dokument som uttrycker vissa mjuka värden och grundläggande värderingar. En önskad kultur som är viktig och värdefull att bygga vår utveckling på.

Dokumentet vi just har beslutat är dock en plan för utveckling. Den beskriver inte vad Högskolan i Skövde är idag utan vad lärosätet vill bli. Vi har satt målen högt och ambitiöst men gjort det med ett gammalt talesätt i bakhuvudet: Den som siktar på månen och missar, hamnar i alla fall bland stjärnorna.

Föds man verkligen till entreprenör?

Av Lena Mårtensson

På tisdag, den 22 november, kommer prins Daniel till Högskolan i Skövde. Besöket sker inom ramen för det som kallas Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram. En satsning som ska inspirera unga människor till entreprenörskap och stötta unga entreprenörer.

Prins Daniel och hans inspiratörer kommer lämpligt till Högskolan i Skövde. I dagarna släppte nämligen Högskolans forskare Susanne Durst och Jan Sedenka en rapport om studenters inställning till entreprenörskap. Studien är en del i ett större internationellt projekt och om vi gör en väldigt förenklad sammanfattning av rapporten visar den att en mindre del av studenterna kan tänka sig att starta ett eget företag direkt efter studierna. Rapporten visar också det verkar vara lite si och så när det gäller lärosätens förmåga att inspirera sina studenter till entreprenörskap.

En möjlig anledning till att vi inom högre utbildning verkar ha svårt att inspirera våra studenter till att bli egna företagare kan ha att göra med den bild av entreprenören som sprids i samhället. Vi ska ju utbilda våra studenter, genom sina studier ska studenterna förvärva färdigheter de inte redan har. Här krockar vår kultur med det sätt på vilket entreprenören framställs i många sammanhang. De finns nämligen en tendens att tala om entreprenören som en alldeles speciell personlighetstyp. När retoriken läggs upp på ovanstående sätt blir konsekvensen att entreprenörskap inte går att lära sig, man är entreprenör från födseln eller man är det inte.

Givetvis har forskare inom ekonomiområdet och vissa andra aktörer en mer nyanserad bild av frågan (här finns ett exempel), men den mer nyanserade bilden har ibland svårt att tränga igenom. Bilden av entreprenören som en människa med närmast övernaturliga egenskaper verkar dominera.

Det är viktigt att de av våra studenter som vill ta klivet in i eget företagande känner att de har stöd att göra detta. Men jag tror att våra studenter skulle få en större tro på sin entreprenöriella förmåga om vi använde en annan dominerande retorik. Vi behöver komma bort från tanken att någon är en entreprenör och istället se det som att individer, genom eget hårt arbete, kan lära sig bli entreprenörer.

En student på Högskolan i Skövde som vill bli entreprenör eller att träna sin entreprenöriella förmåga har mycket stöd att hämta. Vid lärosätet finns till exempel forskning inom strategiskt entreprenörskap. Vi har också tillgång och närhet till den förnämliga företagsinkubatorn i Gothia Science Park och till Drivhuset som hjälper företagsamma studenter. Prins Daniels Fellowship kommer därmed till ett lärosäte där det både finns vilja och förutsättningar utbilda människor till framtida entreprenörer.

En verksamhet som inte stannar

Av Lena Mårtensson

I lördags tillträdde jag formellt som vikarierande rektor för Högskolan i Skövde och lämnar därmed tillfälligt min roll som prorektor tills lärosätets nya rektor ska tillträda. Som vikarierande rektor leder jag det arbete som pågår på lärosätet, för även om vi väntar på vår nya rektor stannar inte verksamheten på Högskolan i Skövde upp.

Min syn på ledarskap är att vi arbetar i ett team där alla är lika viktiga och bidrar på olika sätt. Vi är ett professionellt lärosäte där det finns djup sakkunskap på många ställen i vår organisation. Den kunskapen bidrar med förslag och underlag till strategiska beslut. Vid Högskolan i Skövde finns det dessutom gott om kloka människor i rektors närhet, människor som jag kan diskutera kniviga frågeställningar med innan det är dags att fatta beslut.

Tillsammans arbetar vi just nu vidare med att förbereda för styrelsens beslut om Högskolan i Skövdes budget för 2017 och lärosätets nya utvecklingsplan för åren 2017-2022. Utvecklingsplanen är det styrdokument där styrelsen lägger fast den övergripande riktningen för lärosätets verksamhet. Arbetet med planen har pågått internt vid Högskolan under hela 2016 och går allt som det är tänkt fattar styrelsen beslut om utvecklingsplanen den 16 december.

Vi arbetar också intensivt med de uppdrag som blev resultatet av den utvärdering av Högskolans utbildningsutbud som genomfördes 2015-2016. Jag har ansvarat för och lett detta arbete under närmare ett års tid. Nu känns det bra att vi nu kan se framåt och profilera vårt lärosäte ytterligare.

Mycket händer alltså vid Högskolan i Skövde och ett intressant 2017 närmar sig. Vi kommer nämligen inte bara att ha en ny utvecklingsplan att arbeta efter, Högskolan i Skövde fyller också 40 år. Det är ett jubileum som kommer att märkas.