Att bygga en flexibel brygga

Av Lena Mårtensson

Samhället kommer under överskådlig tid att behöva hantera olika utmaningar. En sådan utmaning är samhällets digitalisering. En annan är förverkligandet av Agenda 2030 som Sverige och FN:s alla övriga medlemsstater har enats kring. För Sveriges del är ambitionsnivån hög. Regeringen vill att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och samtidigt vara världsledande i omställningen till hållbar utveckling. Högskolan i Skövde ska bidra till lösningen av dessa globala utmaningar genom att adressera dem i vår forskning och i våra utbildningar.

Varje del kan bidra

I januari 2017 sjösatte Högskolan i Skövde en ny sexårig utvecklingsplan för lärosätet. Planen var ett resultat av ett omfattande internt arbete som bland annat ledde fram till att Högskolan valde ett samlande tema för sin verksamhet: Digitalisering för hållbar utveckling. Men hur man ska arbeta med ett sådant tema i en akademi där vi sysselsätter oss med en mängd olika ämnesområden och frågeställningar kräver eftertanke. Hur tar vi exempelvis tillvara digitaliseringens möjligheter inom våra sjuksköterskeutbildningar och vad innebär hållbar utveckling för våra utbildningar och vår forskning inom dataspelsområdet?

Ett sätt att förhålla sig till dessa frågor är att se det samlande temat som en slags flexibel brygga mellan Högskolan i Skövdes olika delar. Bryggans ena ände är förankrad i vår starka forsknings- och utbildningsmiljö inom informationsteknologi. Därefter kan varje del av Högskolan i Skövde bidra till bryggans konstruktion med kompetens från respektive ämnes- och expertisområde Det är kombinationen av de samlade kompetenserna som gör bryggan stark.

Fantastisk kreativitet

Det finns utbildningar och forskning på Högskolan i Skövde som kan tyckas ligga utanför det samlande temat. Men digitalisering för hållbar utveckling är ett tillräckligt brett tema för att varje institution, ämnesgrupp och avdelning ska kunna tillämpa temat utifrån de förutsättningar man har. Då är det dock viktigt att verksamhetens olika delar verkligen får möjlighet att diskutera igenom vad temat betyder i det vardagliga arbetet.

Under 2017 och första halvåret 2018 har arbetet med digitalisering för hållbar utveckling ägt rum inom respektive ämnesområde vid våra institutioner samt inom Högskolans verksamhetsstöd. Högskolans styrelse har dessutom underlättat arbetet genom att ställa pengar ur vårt strategiska investeringsprogram till förfogande. Det är med stor glädje vi från högskoleledningens sida ser den fantastiska kreativitet och alla förslag på idéer som vi får del av från olika grupperingar på lärosätet.

Till hösten planerar vi för en högskoleövergripande personaldag där digitalisering för hållbar utveckling står i fokus. Då är det också dags att börja samordna arbetet med temat för att bland annat identifiera högskolegemensamma områden. På det här gradvisa sättet kan vi över tid skapa oss en gemensam bild av vad temat digitalisering för hållbar utveckling på Högskolan i Skövde innebär.

Ingen gör allt men alla gör något

Högskolan i Skövdes nuvarande utvecklingsplan gäller fram till och med 2022. Under denna period kommer vi att arbeta med att integrera temat digitalisering för hållbar utveckling i Högskolans olika områden. Det är ett långsiktigt arbete som kräver såväl tid som reflektion. Vi räknar också med att vi har den tid som krävs för att temat ska växa organiskt efter modellen att ingen gör allt men alla gör något.

Samhällets behov av att utvecklas på ett hållbart sätt kommer att kvarstå och digitaliseringen är ett redskap för att möta detta behov. Vårt högskoleövergripande tema kommer därför att blir allt mer angeläget och viktigt över tid. Vi som arbetar på Högskolan i Skövde fortsätter därför att visa omtanke om vår omvärld och stärker vårt aktiva arbete med temat digitalisering för hållbar utveckling.

Låt oss mäta samverkan som investerad tid

Av Lars Niklasson

De högskolor som staten är huvudman för ska utbilda och forska. Inom utbildning och forskning ska vi dessutom samverka med det omgivande samhället. Det är den förenklade kärnan i 1 kap 2 §  högskolelagen.

Under de senaste åren har det dock blivit tydligt att landets statliga högskolor och universitet har något olika syn på samverkansuppdraget. Mer precist uttryckt har vi olika syn på om en högskola som samverkar framgångsrikt inom forskning ska få mer pengar av staten att forska för. Som rektor för Högskolan i Skövde har jag argumenterat för detta och det finns flera anledningar till att jag har den synen.

Idag premieras de lärosäten som attraherar extern forskningsfinansiering och som publicerar och citeras i fora med hög vetenskaplig kvalitet, genom att de får ökade anslag för forskning. Det är gott och väl så långt, men jag menar att lärosäten inte bara ska vara duktiga på kunskapsöverföring inom vetenskapssamhället utan också måste vara duktiga på att bidra till kunskapsöverföring mellan akademi och det omgivande samhället. Därför menar jag att lärosäten som är bra på forskningssamverkan med det omgivande samhället bör premieras för detta. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till ett ökat nyttiggörande av forskningsresultat.

Tid snarare än pengar

Högskolan i Skövdes forskningssamverkan med det omgivande samhället tar sig många uttryck. Vår forskningsmiljö INFINIT – som vi driver med stöd av företrädesvis KK-stiftelsen – är helt uppbyggd på forskning som sker i nära samverkan med näringslivet. Den samproduktion, d.v.s. när näringslivet och Högskolan gemensamt utvecklar ny kunskap, som sker inom INFINIT skapar mycket goda förutsättningar för kunskapsöverföring mellan parterna, vilket alla har nytta av.

En annan form av konkret forskningssamverkan sker genom innovationsarenan ASSAR som Högskolan driver tillsammans med Gothia Innovation, IDC West Sweden, Volvo Car Corporation och Volvo Group. Här kan Högskolans forskare demonstrera hur de senaste forskningsrönen kan nyttiggöras inom tillverkande industri. ASSAR ger även goda möjligheter för akademi och näringsliv att gemensamt identifiera nya behov av såväl kunskap som kompetens. Innovationsarenan bidrar därigenom både till att resultat nyttiggörs och att ytterligare forskningsbehov identifieras.

Högskolan är även framstående inom samverkan med offentliga aktörer. Skaraborgs Hälsoteknikcentrum är ett exempel på sådan samverkan, där vi håller på att bygga en samverkansplattform inom hälsa och IT. Hållbart Arbetsliv i Skaraborg är ytterligare ett exempel, där forskning om arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa är i fokus.

Det jag nämnt nu är bara ett axplock av all forskningssamverkan som Högskolan i Skövde ägnar sig åt. Det finns dock en gemensam nämnare för alla dessa aktiviteter: de kräver tid. Både våra samverkanspartners och Högskolans medarbetare måste avsätta tid för att samarbetet ska fungera. Därför har jag också i diskussionen om ett nytt nationellt system för fördelning av resurser till lärosätena framfört att en del av det statliga forskningsanslaget borde omfördelas baserat på de nuvarande indikatorerna, men även baserat på det som kallas in-kind medfinansiering. Det skulle innebära att man inte fokuserar på hur mycket en extern part bidrar med i reda pengar till ett samverkansprojekt utan istället hur mycket tid den externa parten lägger på att samverka med lärosätet.

Någon att samverka med

Den stora fördelen med en indikator som bygger på in-kind medfinansiering är att den baseras på att det finns någon att samverka med, någon som avsätter egen arbetstid för att samarbetet med oss ska kunna äga rum. På Högskolan i Skövde har vi redan idag ett sätt att mäta våra samverkanspartners in-kind medfinansiering inom forskningsmiljön INFINIT. Jag är övertygad om att lärosäten och forskningsfinansiärer tillsammans skulle kunna hitta en sådan modell som fungerar på nationell nivå om man slog sina kloka huvuden ihop.

I den skiss som den nationella styr- och resursutredningen har kommit med föreslås tyvärr att forskningsanslag inte bör omfördelas vare sig med nuvarande indikatorer (d.v.s. citeringar och externa forskningsmedel) eller med samverkan som grund. Personligen tycker jag att det är fel väg att gå. Högskolor har visat sig mycket konkurrenskraftiga i de nuvarande indikatorerna och jag är helt övertygad om att vi skulle vara det även i en samverkansindikator. En sådan indikator skulle även ge insikt i vilka samarbeten som det omgivande samhället ser som relevanta och viktiga för fortsatt utveckling.

Utsikt från tredje våningen

Av Lena Mårtensson

På ett sätt är alla svenska lärosäten ganska lika varandra. Vi lyder under samma lagar, tillhör samma globala akademiska gemenskap, ser upp till samma akademiska fix-stjärnor, gläds åt liknande framgångar och irriteras av ungefär samma saker. Men under den här gemensamma ytan finns det saker som skiljer de olika lärosätena från varandra. Det är det som skapar varje högskolas unika kultur.

Tvärvetenskaplighet

Mitt kontor ligger på andra våningen i det som vi på Högskolan i Skövde kallar kanslihuset. Ibland åker jag upp till tredje våningen i huset för att ta en kopp kaffe. Det händer då att jag går över till husets östra del där jag från fönstren i ett konferensrum kan se flera av de hus på campus där Högskolans fem institutioner har sin verksamhet. När jag står där med kaffekoppen i handen kan jag iaktta hur grupper av studenter på de ekonomiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna är på väg in till en föreläsning, medan studenter på de beteende- och biovetenskapliga utbildningarna är på väg ut.

Studenterna inom vård och hälsa är lätta att känna igen för de har ofta på sig sina klinikkläder när de har undervisning i Högskolans kliniska träningscentrum. Studenterna inom data och it, dataspelsutveckling samt ingenjörsvetenskap har tyvärr merparten av sina föreläsningar lite för långt bort för att jag ska se när de rör sig mellan undervisningsmiljöerna. Jag brukar dock se dem när de sitter på gräsmattan utanför G-huset och fikar eller pluggar. Lite skämtsamt kan man säga att jag, där jag står i kanslihusets fönster, har en mycket tvärvetenskaplig utsikt.

Inom akademin har det i många år varit populärt att betona att man ska arbeta tvärvetenskapligt, det vill säga samarbeta över de olika ämnesgränserna. Ofta har den ambitionen bara slutat i vackra papperstigrar. Här på Högskolan i Skövde har dock tvärvetenskapligheten ofta kommit ganska naturligt och kanske beror detta på Högskolans storlek. Ett bra exempel är våra dataspelsutbildningar som började som en sammansmältning av ämnen inom humaniora och informationsteknologi.

En plats för nyfikna människor

Det faktum att vi är ett lärosäte av hanterbar storlek gör det givetvis enklare för både studenter och lärare att skapa hållbara relationer över ämnesgränserna. Några studenter har också berättat för mig att det är en av de saker de uppskattar mest med att studera på Högskolan i Skövde. Här är det lätt att få kompisar som studerar inom andra ämnesområden än man själv vilket i sin tur gör studentlivet lite rikare.

En atmosfär där man umgås över ämnesgränserna kommer dock inte automatiskt bara för att Högskolan i Skövde ligger på ett samlat campus. En förutsättning för att atmosfären ska finnas är att vi är nyfikna och har ett förhållningssätt till studenter och medarbetare som grundas på omtanke. När jag nu står här med min kaffekopp i handen, och tittar ut på ett campus där snödropparna börjar kika fram längs husväggarna, känner jag att Högskolan i Skövdes campus är en bra plats för nyfikna människor att vara på.

Trakasserier ska inte förekomma på vårt eller något annat lärosäte

Av Lars Niklasson och Lena Mårtensson

Den akademiska världen är inte separerad från det omgivande samhället, vi är snarare en integrerad del av det. De möjligheter och problem som finns i samhället finns också på ett lärosäte. Det är värt att ha detta i minnet när #metoo-kampanjen nu också synliggör de problem med sexuella trakasserier som finns inom universitets- och högskolevärlden.

Många av de fall som tidigare uppmärksammats i den offentliga debatten har utgått från att den som trakasserar gör det utifrån en maktposition. Chefer och personer med framträdande positioner i samhället har nyttjat sina positioner för att sexuellt trakassera enskilda individer.

Strukturer och kulturer är riskfaktorer
På alla lärosäten finns också formella och informella maktstrukturer. Den formella makten kan exempelvis utgå från det faktum att vi som enskilda företrädare för en myndighet har befogenhet att fatta beslut som rör enskilda individer, exempelvis vid antagning eller betygsättning. Den informella makten, som baseras på att vissa är mera vetenskapligt meriterade än andra, är också vanlig i akademin eftersom vi i grunden är meritokratiska. Dessa maktstrukturer kan vara riskfaktorer när det gäller uppkomsten av trakasserier och kränkningar. En annan riskfaktor är förekomsten av tystnadskulturer där det är svårt att föra plumpheter, incidenter och missförhållanden på tal.

Det är allas vårt ansvar att nyttja den makt vi har på ett professionellt sätt, men även säkerställa att vi uppmärksammar och synliggör situationer när så inte sker. Det måste ligga i den akademiska själen att inte bara vara vetenskapligt kritisk utan också förhålla sig självkritisk.

För att förebygga trakasserier bör vi också stötta kulturer som uppmuntrar enskilda att tidigt uppmärksamma alla former av kränkande handlingar. Vi menar att det bästa sättet att uppmuntra en sådan kultur, är att agera när kränkningar uppmärksammas. Det handlar om att vi som enskilda individer tar ansvar om vi själva agerar, eller uppmärksammar andra som agerar, på ett sätt som uppfattas som kränkande. Det handlar också om att vi tar vårt organisatoriska ansvar, utreder alla misstankar om kränkande handlingar och trakasserier samt ställer skyldiga till svars.

Strävan efter en kultur präglad av ansvar och omtanke
På Högskolan i Skövde strävar vi efter att ha en akademisk kultur som präglas av ansvar för och omtanke om människan och samhället. Det här innebär givetvis att vårt lärosäte ska vara fritt från alla former av trakasserier. Kravet på att agera ansvarsfullt och med omtanke om varandra gäller både medarbetare och studenter.

Som rektor och prorektor för Högskolan i Skövde har vi det yttersta ansvaret för att skapa och upprätthålla en sund kultur på vårt lärosäte. Alla ledare på Högskolan i Skövde har dessutom ansvaret att arbeta förebyggande mot trakasserier och hantera misstankar om trakasserier om sådana dyker upp. I det arbetet har vi lagar och regler att utgå från och en modell att arbeta efter.

Vi akademiska ledare kan långsiktig påverka en organisationskultur i positiv riktning genom vårt agerande. Regeringen har till exempel ålagt hela vår sektor att arbeta med jämställdhetsintegrering. Om vi rektorer och prorektorer lägger kraft bakom den frågan kan detta sannolikt bidra till en kultur som förebygger uppkomsten av sexuella trakasserier. På Högskolan i Skövde är vi i full gång med jämställdhetsintegreringsarbetet.

#metoo:s positiva effekter
Trakasserier ska inte förekomma på vårt eller något annat lärosäte. Osunda kulturer som möjliggör att trakasserier får fortsätta utan att problemen uppmärksammas och skyldiga ställs till svars, kan vi aldrig acceptera. Vi ska istället sträva efter en kultur där vi alla aktivt förebygger kränkande handlingar och trakasserier i alla former.

En positiv effekt av #metoo och dess systerkampanjer är att frågan om sexuella trakasserier lyfts upp till ytan och diskuteras. Det är det första viktiga steget mot ett samhälle fritt från sexuella trakasserier.

40 år av positiv skillnad

Av Lars Niklasson

Vi närmar oss slutet på Högskolan i Skövdes jubileumsvecka. Det har varit fantastiska dagar fulla av både interna och externa arrangemang.

Gång på gång under veckan har jag träffat människor som har en sak gemensamt: Högskolan i Skövde har gjort stor skillnad i deras liv. En av dessa människor tog sig till och med tid att skriva en insändare i vår lokaltidning, Skaraborgs Allehanda, för att berätta vad Högskolan i Skövde har betytt i just hennes liv.

Skillnad som utbildare och arbetsplats

När jag läste insändaren blev jag faktiskt lite rörd. Kanske beror min reaktion på att insändarskribentens berättelse är så lik min egen. Om inte Högskolan i Skövde hade funnits, och gjort steget från mitt hem i Karlsborg till en akademisk utbildning kortare, är det inte säkert att jag hade genomgått någon akademisk utbildning alls. Att högre utbildning finns nära och är lättillgänglig gör skillnad i människors liv.

Högskolan i Skövde har dock inte bara gjort skillnad genom att utbilda studenter i 40 år. Lärosätet är också en arbetsplats präglad av stor yrkesstolthet. Detta blev påtagligt i onsdags kväll när vi, som en del av jubileumsveckan, hade bjudit in tidigare medarbetare som nu är pensionärer till ett litet mingel. Eftersom jag själv har arbetat på Högskolan i Skövde i många år kände jag majoriteten av gästerna personligen. Det var fantastiskt att återse dessa människor som betytt så mycket för Högskolan i Skövdes utveckling och se att deras engagemang för Högskolan är lika starkt nu som då.

Skillnad genom forskning och samverkan

Högskolan i Skövde gör inte bara skillnad genom att utbilda studenter, vi gör också skillnad genom att generera ny kunskap i vår forskning. Under jubileumsveckan kunde vi dela med oss av våra forskningsupptäckter på två sätt, dels genom ett populärvetenskapligt café, dels genom vår lokala deltävling i Forskar Grand Prix. Deltävlingen vanns av vår professor i folkhälsovetenskap, Alexandra Krettek. Alexandra får därmed försvara Högskolans i Skövdes färger när den nationella finalen av Forskar Grand Prix avgörs i Stockholm den 28 november.

Till sist gör utbildningarna och forskningen vid Högskolan i Skövde skillnad genom att bidra till tillväxt i privat och offentlig verksamhet. Ibland är bidraget konkret, som till exempel när Högskolans forskare hjälper ett företag eller en organisation att utveckla ny teknik eller nya arbetssätt. Ibland är bidraget mer långsiktigt, till exempel genom att studenter och forskare från Högskolan för med sig ny kunskap som över tid påverkar en organisations innovationsförmåga. Högskolans bidrag kan därmed vara mer kortsiktig eller långsiktigt men det gör en positiv skillnad.

Skillnad i vackra siffor

På regional nivå går det att bryta ned den skillnad Högskolan i Skövde hittills har gjort i vackra siffror. Tittar man på andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) bland anställda i hela landet har denna ökat med cirka 126 procent mellan åren 1990 till 2015. I de FA-regioner där Högskolan i Skövde verkar – Skövde och Lidköping (vilka i praktiken täcker hela Skaraborg) – är ökningen 137 respektive 136 procent.

Så låt mig upprepa: i 40 år har Högskolan i Skövde gjort en stor positiv skillnad för individer och för samhället. När vi efter helgen har sovit ut efter fredagens stora jubileumsfest kommer vi envist att fortsätta göra en positiv skillnad för individer och för Skövde, Skaraborg, Sverige och världen.

Nu väntar vi bara på lärarstudenterna

Av Lena Mårtensson

Häromdagen kunde vi glädjande rapportera att vi åter kommer att få en lärarutbildning i Skövde. Det är dock inte vi på Högskolan i Skövde som kommer att erbjuda utbildningen utan våra kollegor på Högskolan i Borås. Förenklat går det till så att en grupp studenter från Högskolan i Borås har sin utbildning förlagd till Högskolan i Skövdes lokaler.

Nu när vi vet att de första lärarstudenterna kommer att finnas på vårt campus i januari kan vi blicka tillbaka på en lång resa som tidvis har varit en utmaning. För i lärarutbildningsfrågan blev det helt plötsligt väldigt tydligt för både oss och vår omvärld vad värdeorden i Högskolan i Skövdes utvecklingsplanProfilering, Excellens och Omtanke – verkligen innebär i konkret vardaglig verksamhet.

Högskolan i Skövde har levt med profileringstanken sedan början av 1990-talet och den har fått allt tydligare genomslag i Högskolans verksamhet under senare år. Vi är profilerade för att vi vill vara – ja, just det – excellenta. Eller mer råbarkat uttryckt: Vi ska inte göra allt, men det vi gör ska vi göra riktigt bra. I grunden finns det inget konstigt i detta, framförallt inte om man jämför med andra samhällsområden. Den som vill tillhöra toppskiktet i fotboll gör klokt i att inte samtidigt försöka nå elitnivån i vattenpolo och hästhoppning. Idrotterna är – försiktigt uttryckt – för olika för att det ska uppstå en synergieffekt.

Så länge vi talar om profilering och excellens är det inte svårt att argumentera i lärarutbildningsfrågan. Vi har inte förutsättningar att nå excellens inom lärarutbildningsområdet och därmed ryms inte området inom Högskolan i Skövdes profil. När vi däremot för in nästa värdeord i berättelsen blir det inte lika lätt att argumentera. För även om Högskolan i Skövde strävar efter profilering och excellens ska denna strävan ske med en omtanke om studenter, medarbetare och samhälle. I vårt konkreta fall är samhället ett skaraborgsområde som skriker efter utbildade lärare.

Många möten och diskussioner senare kan jag ändå konstatera att den lösning vi nu har kommit fram till balanserar bra mellan de värdeord som finns inskrivna i Högskolan i Skövdes vision.

  • De medarbetare inom pedagogikområdet som är anställda på Högskolan i Skövde blir en del av den kunskapssfär som utgår från Högskolans i Borås lärarutbildningar.
  • Högskolan i Skövde kan fortsätta sitt profileringsarbete men ändå visa omtanke om sitt närområde.
  • Högskolan i Borås slipper konkurrera om pedagogikstudenter, pedagogiklärare och pedagogikforskare med ytterligare ett västsvenskt lärosäte.
  • Skaraborgsområdet får om några år tillgång till fler utbildade lärare.
  • Till sist kan kvinnan i Töreboda (som en av våra medarbetare talade med i somras) studera till förskollärare i Skövde och fortfarande hinna hem med tåget för att hämta sin son på dagis.

Därmed väntar vi bara på lärarstudenterna.

Om du är intresserad av studera till lärare i Skövde gör du din ansökan här.

Några råd till våra nya studenter

Av Lars Niklasson

Som rektor för en Högskola har jag vissa plikter. En av de roligare är att hälsa nya studenter välkomna när höstterminen startar. Det lilla talet inför de nya studenterna innehåller vissa stående punkter, man ska till exempel hälsa välkommen och berätta lite om lärosätet. Därefter följer punkter som går att variera. Det är de delar av talet där jag som rektor ska ge studenterna några ord som de kan bära med sig under sin utbildningstid.

När jag idag, från scenen på Högskolan i Skövdes festpyntade campus, hälsade våra nya studenter välkomna, valde jag att understryka vikten av att studenterna engagerar sig inom olika områden.

För det första är det givetvis viktigt att en ny student engagerar sig i själva utbildningen. Heltidsstudier är att likställa med ett heltidsarbete och innebär en stor ekonomisk investering. De flesta studenter lever helt eller delvis på studielån och ett stort eget studieengagemang ökar avkastningen per lånad CSN-krona.

För det andra behöver en ny student engagera sig i sina studiekamrater. Det fina med just högskolestudier är att det inte råder någon betygskonkurrens mellan studenterna inom en och samma kurs. Vi som arbetar på Högskolan ger med glädje alla studenter på en kurs högsta betyg om alla studenter på kursen når de uppsatta kunskapsmålen.

För det tredje är det viktigt att en ny student engagerar sig i Studentkåren. En representativ och stark studentkår är bra för både den enskilda studenten och för Högskolan.

Utöver konkreta råd till studenterna vill en rektor i välkomsttalet också peka på de högre värden som vi knyter till människors strävan efter att utbilda och bilda sig. När jag idag talade till studenterna uppmuntrade jag dem att använda sin utbildningstid till att överbrygga de murar och gränser som ibland finns mellan oss människor. Murarna kan till exempel vara språkliga, kulturella eller sociala. Jag hoppas att våra nya studenter utnyttjar utbildningstidens möjligheter att interagera med människor från andra akademiska discipliner, länder och kulturer. Om studenterna gör detta under sin utbildningstid ökar möjligheten att vårt framtida samhälle baseras på förståelse och tillit mellan människor.

Allmän- och egennytta i Almedalen

Av Lars Niklasson

Jag har inte varit på Almedalsveckan tidigare men i år är jag här. Högskolan i Skövde har arrangerat tre egna och ett samarbetsseminarie på Almedalens Västsvenska Arena,  då vill jag vara på plats och göra det jag kan för stödja insatsen och de medarbetare som är engagerade i arbetet.

Det finns två drivande skäl för Högskolan i Skövde att arrangera seminarier i Almedalen. Det ena skälet är samhällsnyttigt, det andra är egennyttigt. Det samhällsnyttiga skälet är att vi vill möjliggöra för våra forskare att berätta om sina resultat för att politiker och andra beslutsfattare ska ges möjlighet att fatta väl grundade beslut som bygger på de senaste forskningsrönen. Det handlar alltså huvudsakligen om nyttiggörande av den samhällsrelevanta forskningen som bedrivs vid Högskolan.

Det egennyttiga skälet är att vi vill visa upp oss för de möjliga forskningssamarbetspartners som finns på plats i Almedalen. Det kan röra sig både om organisationer som finansierar forskning men också om organisationer som vi kan samarbeta med när det gäller själva genomförandet av vår forskning. Det samhällsnyttiga och det egennyttiga skälet väger lika tungt.

Omvärldsbevakning

De seminarier vi arrangerar erbjuder våra forskarna en form av omvärldsbevakning genom de frågor och kommentarer som kommer från auditoriet. För egen del har jag också idkat omvärldsbevakning genom att delta i ett antal seminarier som åhörare. Jag har fokuserat på olika perspektiv på digitalisering och med glädje noterat jag den vikt som läggs på behovet av högre utbildning med olika perspektiv på digitalisering. Här ligger Högskolan i Skövde helt rätt i tiden med lärosätets samlande tema: Digitalisering för hållbar utveckling.

För att skapa tillväxt och tekniska innovationer inom digitalisering krävs en väl utvecklad forskning inom området. Forskningen ska i sin tur användas för att ge utbildningar en solid vetenskaplig grund att stå på. Inom hälso- och vårdområdet behövs väl förankrad ämnes- och verksamhetskunskap samt förståelse för vilka utvecklingsbehov som finns. Det skapar i sin tur insikter om hur digitalisering kan bidra till kvalitet, effektivitet, tillgänglighet och innovation. Samma förutsättningar råder inom de ekonomiska och biovetenskapliga områdena.

På plats under Almedalsveckan har jag också lobbat en del. Detta har resulterat i fyra nya kontakter som kommer att besöka Högskolan i Skövde i syfte att etablera samverkan. Ytterligare möten har resulterat i två konkreta projektidéer som kan genomföras tillsammans med andra lärosäten. Dessutom har det varit en del sektorsinterna möten, bland annat om det kommande kvalitetssystemet för forskning.

Som jag nämnde inledningsvis så är detta min debut i Almedalen. För egen del tycker jag det varit givande, men vi ska ordentligt utvärdera de mera långsiktiga effekterna för Högskolan när vi kommit hem. Vårt engagemang måste stå i god relation till de samhällsnyttiga och egennyttiga effekterna.

Almedalen var mitt sista större engagemang den här terminen.
Nu väntar sol och bad
Trevlig sommar!

 

Att tala inför framtida stjärnor

Av Lars Niklasson

Även en rektor för en Högskola måste ibland tillåta sig att stanna upp och reflektera. Jag brukar göra detta genom att titta upp på natthimlen. När jag ser alla strålande stjärnor blickar jag tillbaka i tiden. Karlavagnens sju stjärnor ligger till exempel på ett avstånd av mellan 62 och 360 ljusår från oss. Jag kom att tänka på detta den 19 maj, när jag höll tal inför våra avgångsstudenter. När jag såg på studenterna kändes det nämligen som om jag gjorde det omvända mot när jag betraktar natthimlen, jag blickade in i framtiden. För dessa – i många fall unga – människor är vårt samhälles framtid.

Många av studenterna satt säkert och tänkte att de just i det ögonblicket avslutade något. De hade nått slutet på flera år av studier, slutet på tillvaron som student och slutet på det intensiva umgänget med kurskamraterna. I mitt tal bestämde jag mig dock för att utmana studenterna lite. Därför sa jag att de inte nått slutet, de var faktiskt bara i början av något.

För att förklara för studenterna vad jag menade använde jag en liknelse med en vägkorsning där tre vägar löper mot horisonten och framtiden. Den första vägen leder studenten till det där arbetet som hon eller han har längtat efter. Den andra vägen leder också fram till ett arbete men vägen går via ett eget företag. Studenten blir en entreprenör. Den tredje vägen leder fram till den akademiska stegen och en utbildning på nästa nivå. Högskolan i Skövde har ambitionen att kunna erbjuda utbildningar på alla nivåer och flera av studenterna i salen hade säkert redan sökt till någon av våra masterutbildningar.

Oavsett vilken väg studenterna valde när de klev ut ur Götasalen hoppas jag de har fått goda redskap med sig från sin tid på Högskolan i Skövde. Framförallt hoppas jag de har tillgodogjort sig två egenskaper som de kommer att ha stor nytta av i dagens samhälle: Förmågan att förhålla sig skeptisk och källkritisk samt förmågan att samarbeta med andra.

I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna förhålla sig skeptisk och källkritisk. Digitaliseringen och de sociala medierna har inneburit att felaktigheter lättare får spridning än vad som var fallet för bara tio år sedan. Om våra högre utbildningar bara i någon mån kan bidra till att vaccinera människor mot faktaresistens och påverkan från fake news är det en samhällelig välgärning.

Förmågan att samarbeta med andra och bygga effektiva nätverk är också viktigare idag än den någonsin har varit. Våra studenter kommer alla att ha arbeten där det ibland är viktigt att få råd från någon utanför den egna organisationen. Då kan deras nätverk, de människor de genom samarbete har byggt upp relationer till, komma väl till pass.

När jag avslutat mitt tal vid avslutningshögtiden tittade jag på studenterna och försökte föreställa mig deras framtid. Jag hoppades att de alla skulle bli strålande stjärnor.

Vår utveckling är tydligt grundad i vår historia

Av Lars Niklasson

I år har vi bedrivit högskoleutbildning i Skövde i 40 år. De första sex åren under en interimistisk styrelse och sedan 1983 inom ramen för den statliga myndigheten Högskolan i Skövde.

Nu när vi står inför att implementera den utvecklingsplan som ska gälla de kommande sex åren, tycker jag det kan vara på sin plats att reflektera lite över historien och i den identifiera vilka arv våra företrädare lämnat över till oss att förvalta. Vi som idag har ansvaret för Högskolan kan säkert lära oss mycket av historien och tillämpa dessa lärdomar när vi utvecklar framtidens Högskolan i Skövde.

Under Högskolan i Skövdes förste rektor, Lars-Erik Johansson (rektor 1983 – 2001), utvecklades en tydlig profilering av Högskolan. Idén om att lärosätet inte skulle göra allt utan koncentrera verksamheten till vissa specifika områden och bli framstående inom dessa, blev kännetecknande för oss. Redan från starten hade således Högskolan både profilering och excellens som tydliga grundvalar för verksamheten. I början av 80-talet var verksamheten inriktad mot informationsteknologi, teknik och ekonomi. Under 90-talet tillkom inriktningar mot vård och hälsa, samt biovetenskap.

Under Leif Larssons rektorsperiod (2001 – 2010) fortsatte profileringsarbetet, bland annat genom att samla forskningen inom fem forskningscentrum. Ambitionen var att kunna utveckla tillräcklig kompetens för att inom centrumen få rättigheter att examinera inom utbildning på forskarnivå. Ingenjörer och datavetare gjorde gemensam sak och fick 2010 Högskolans första examinationsrätt för utbildning på forskarnivå inom informationsteknologi. Under perioden utvecklades samverkan med det omgivande samhället, speciellt näringslivet, starkt. Forsknings- och innovationsmiljön Portalen, som tillkom under denna period, påminner oss om hur viktig samproduktion med omvärlden är när vi utvecklar vår behovsmotiverade forskning.

Åren 2010 – 2016 var Sigbritt Karlsson rektor för Högskolan i Skövde. Dessa år kännetecknades av en accelererad strävan efter akademisk excellens och kvalitetsfrågorna var i centrum. En närmare koppling mellan utbildning och forskning blev möjlig genom att de tre tematiska institutionerna nu blev fem mera ämnesmässigt inriktade institutioner. De fem forskningscentrumen utgjorde den forskningsmässiga basen i dessa institutioner. Att Högskolans kvalitetsarbete varit lyckosamt stod klart när Universitetskanslersämbetet genomförde sina granskningar av utbildningen vid samtliga universitet och högskolor. Högskolan i Skövde kom mycket väl ut i dessa granskningar.

Om jag med några få ord summerar mina tankar över vad som kännetecknat Högskolans utveckling, så tänker jag på profilering kopplat till Lars-Eriks rektorsperiod och samverkan kopplat till Leifs period. För Sigbritts period tänker jag på tre begrepp – kvalitet, kvalitet och kvalitet, vilket hon själv ofta påminde om.

De tre värdeord som den nya utvecklingsplanen vilar på, kan enkelt knytas till historien. Profilering har från början utgjort grunden i strävan att nå excellens. I utvecklingen av Högskolan har många medvetna val gjorts för att säkerställa att Högskolan inom valda ämnesområden kan erbjuda utbildning av hög kvalitet på alla nivåer och högkvalitativ forskning som möter samhällets utmaningar. Genom vår fyrtioåriga historia har de som bidragit till Högskolans utveckling visat stor omtanke om att lämna i arv en högskola som ständigt utvecklas vidare.

Låt nu oss som för närvarande är ansvariga för Högskolan i Skövdes utveckling göra detsamma.