Vi ska växa med omtanke

Av Lars Niklasson

I mitt senaste blogginlägg lyfte jag fram goda skäl för vår omvärld att verka för att Högskolan i Skövde ska växa, både på utbildnings- och forskningssidan. Den som argumenterar för högre utbildnings- och forskningsanslag till de nya högskolorna brukar ofta få höra motargumentet att staten inte ska sprida ut forsknings- och utbildningsresurser för mycket. Den svepande motiveringen till detta brukar vara att kvaliteten på forskning och utbildning är högre vid de äldre universitetsmiljöerna.

Ett mindre och yngre lärosäte kan absolut hålla mycket hög kvalitet på utbildning och forskning. Högskolan i Skövdes resultat i UKÄ:s nationella utvärderingar av utbildningskvalitet är ett talade exempel på detta. Mats Ericsons analys av UKÄ:s utvärderingar visar att av alla svenska lärosäten hade Högskolan i Skövde näst högst andel utbildningar med omdömet ”mycket hög kvalitet” och tredje lägst andel utbildningar med omdömet ”bristande kvalitet”, om utfallet rensas från studenternas studiesociala bakgrund.

Men kvalitetsdiskussionen kan även föras på forskningsområdet. 2015 låg Högskolan i Skövde, enligt UKÄ:s årsrapport, i svensk topp fem när det gäller förmågan att attrahera externa medel i förhållande till det statliga anslaget för forskning. Externfinansiering är ju en av de två kvalitetsindikatorer som använts för omfördelning av forskningsmedel mellan lärosäten. Samtidigt ska vi vara öppna med att vi har behov av att utvecklas när det gäller publicering och citering.

Nu ska vi inte enbart förlita oss på att andra ska hjälpa Högskolan i Skövde att växa. Vi som arbetar på Högskolan måste hela tiden verka för att lärosätet växer av egen kraft. I den nya utvecklingsplanen som  Högskolan i Skövdes styrelse antog i december är både tillväxt- och kvalitetsambitionerna tydliga.  Den säger till exempel att andelen extern forskningsfinansiering ska öka från drygt 63 procent av Högskolans totala forskningsintäkter 2015 till 70 procent 2022. Till detta har vi knutit ett ambitiöst kvalitetsmål som handlar om att  öka andelen högt citerade vetenskapliga artiklar som våra forskare är författare eller medförfattare till.  Det finns även goda möjligheter att växa med hjälp av externt finansierad utbildning. 2015 var Högskolan det lärosäte i landet  som hade den femte lägsta andelen externfinansierad utbildning.

Högskolan i Skövde kan alltså både ges förutsättningar att växa och kan växa av egen kraft. I båda fallen handlar det dock om att agera på ett sätt som säkerställer att vi behåller och utvecklar vår idag redan höga kvalitet i forskning och utbildning. Förenklat kan man säga att vi strävar efter en omtänksam tillväxt.

Den som siktar på månen…

Av Lena Mårtensson

Den 16 december fattade Högskolan i Skövdes styrelse beslut om en ny utvecklingsplan för lärosätet. Beslutet var både en slut- och en startpunkt. Det var slutet på det över ett år långa interna beredningsarbete som planen vilar på, det var samtidigt starten på det intensiva implementeringsarbete vi nu har framför oss.

Utvecklingsplanen innehåller inte bara kvantitativa och kvalitativa mål, vi skriver också att vi vill arbeta med ”digitalisering för hållbar utveckling” som ett samlande tema för lärosätet. Konkret innebär detta att Högskolans fem institutioner kommer att arbeta vidare inom respektive fält men att det samlande temat bildar en slags flexibel brygga mellan institutionerna.

Att arbeta med det samlande temat kommer att bli både utmanande och roligt. Men Högskolan i Skövdes olika institutioner har genom sina respektive ämnesinriktningar unika möjligheter att bidra i arbetet. Något som i sin tur kan stärka hela lärosätets profilering och konkurrenskraft.

Samtidigt handlar vår nya utvecklingsplan inte bara om hårda mål. Planen innehåller en vision och värdeord som utgår från det uppdrag lärosätet har fått av riksdag och regering samt kopplar till den statliga värdegrunden. Därmed är det också ett dokument som uttrycker vissa mjuka värden och grundläggande värderingar. En önskad kultur som är viktig och värdefull att bygga vår utveckling på.

Dokumentet vi just har beslutat är dock en plan för utveckling. Den beskriver inte vad Högskolan i Skövde är idag utan vad lärosätet vill bli. Vi har satt målen högt och ambitiöst men gjort det med ett gammalt talesätt i bakhuvudet: Den som siktar på månen och missar, hamnar i alla fall bland stjärnorna.

Vår utsatthet kan vara en fördel

Av Lena Mårtensson

Den akademiska ledare som besöker ett bibliotek och tar sig fram till avdelningen för ledarskaps-och managementlitteratur riskerar att bli lätt uppgiven. Väldigt få av böckernas teorier och metoder är tillämpbara i akademiska organisationer. För det första tar böckerna inte hänsyn till akademins två parallella styrsystem, det kollegiala styrsystemet och linjestyrningssystemet. För det andra tar metoderna inte hänsyn till den akademiska friheten. En frihet som vissa intressegrupper ibland överdriver men som ändå är en grund i all svensk akademisk verksamhet.

Högskolan i Skövde arbetar just nu med en ny utvecklingsplan. Det är ett dokument som vår styrelse använder för att utveckla lärosätet. Att målstyra en akademisk organisation är dock, som framgår ovan, inte detsamma som att målstyra andra organisationer. Trots detta har jag intrycket att vi på Högskolan i Skövde ofta har lätt att få organisationens acceptans för uppsatta mål. Vår storlek och konstruktionen av vårt kollegiala styrsystem är två uppenbara anledningar till detta. Men en tredje anledning är mindre uppenbar, det är vår utsatthet.

Politiska beslut, händelser i vår omvärld och interna svårigheter påverkar ett mindre lärosäte snabbare än ett stort. De medarbetare som varit några år på Högskolan i Skövde är väl medvetna om detta. De vet att Högskolans kanske starkaste fördel är den snabba förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar, att snabbt ställa om. Vi gjorde det under finanskrisen 2008, vi gjorde det när sammanslagningsvindarna blåste som hårdast 2011 och vi gör det just nu för att anpassa oss till sjunkande statsanslag. Flexibiliteten tvingas fram av vår utsatta position och kan därmed i vissa fall faktiskt vara en konkurrensfördel.

Det här är en anledning till att jag ser fram mot att börja jobba med den nya utvecklingsplanen. Mina erfarenheter från lärosätet säger mig nämligen att organisationen kommer att agera som den brukar: ”Okej, vi har fått delvis nya förutsättningar, hur förhåller vi oss till det då?”

Läs mer om:
Högskolan i Skövde
Högskolan i Skövdes fakultetsnämnd
Utvecklingen av Högskolans utbildningsutbud

En verksamhet som inte stannar

Av Lena Mårtensson

I lördags tillträdde jag formellt som vikarierande rektor för Högskolan i Skövde och lämnar därmed tillfälligt min roll som prorektor tills lärosätets nya rektor ska tillträda. Som vikarierande rektor leder jag det arbete som pågår på lärosätet, för även om vi väntar på vår nya rektor stannar inte verksamheten på Högskolan i Skövde upp.

Min syn på ledarskap är att vi arbetar i ett team där alla är lika viktiga och bidrar på olika sätt. Vi är ett professionellt lärosäte där det finns djup sakkunskap på många ställen i vår organisation. Den kunskapen bidrar med förslag och underlag till strategiska beslut. Vid Högskolan i Skövde finns det dessutom gott om kloka människor i rektors närhet, människor som jag kan diskutera kniviga frågeställningar med innan det är dags att fatta beslut.

Tillsammans arbetar vi just nu vidare med att förbereda för styrelsens beslut om Högskolan i Skövdes budget för 2017 och lärosätets nya utvecklingsplan för åren 2017-2022. Utvecklingsplanen är det styrdokument där styrelsen lägger fast den övergripande riktningen för lärosätets verksamhet. Arbetet med planen har pågått internt vid Högskolan under hela 2016 och går allt som det är tänkt fattar styrelsen beslut om utvecklingsplanen den 16 december.

Vi arbetar också intensivt med de uppdrag som blev resultatet av den utvärdering av Högskolans utbildningsutbud som genomfördes 2015-2016. Jag har ansvarat för och lett detta arbete under närmare ett års tid. Nu känns det bra att vi nu kan se framåt och profilera vårt lärosäte ytterligare.

Mycket händer alltså vid Högskolan i Skövde och ett intressant 2017 närmar sig. Vi kommer nämligen inte bara att ha en ny utvecklingsplan att arbeta efter, Högskolan i Skövde fyller också 40 år. Det är ett jubileum som kommer att märkas.