Ett för Högskolan i Skövde alldeles speciellt sjukhus

Av Lena Mårtensson

Etableringen och utbyggnaden av Högskolan i Skövde är en av flera faktorer som förklarar varför Skövde är delregionen Skaraborgs största kommun sett till antalet innevånare. Andra förklaringsfaktorer finns bland annat att hämta i Skövdes starka näringsliv där de olika Volvo-bolagen agerar draglok. Men Skövde har också flera offentliga aktörer vars verksamhet är stor och där det arbetar högt specialiserade yrkesmänniskor med lång utbildning. En av dessa viktiga aktörer är Skaraborgs sjukhus som 2017 hade runt 3 400 nettoårsarbetare.

Ett fritt flöde av kompetens

Som prorektor har jag ett särskilt ansvar för Högskolan i Skövdes samverkan med offentlig sektor och det innebär att jag värnar extra om just Skaraborgs sjukhus. Sjukhuset är nämligen en central och viktig samverkanspart för Högskolan i Skövde, inte minst eftersom alla våra studenter inom vårdområdet genomför delar av sin utbildning vid sjukhuset. Som vår rektor Lars Niklasson skrivit i ett tidigare blogginlägg finns det en gemensam nämnare för all samverkan mellan ett lärosäte och en annan organisation: samverkan kräver tid.  Både Skaraborgs sjukhus och Högskolan i Skövde måste därmed investera tid för att vår samverkan ska fungera.

Flera av högskolorna runt om i landet är i samma situation som Högskolan i Skövde. Det vill säga, det finns en högskola som utbildar olika vårdprofessioner och som samverkar med det sjukhus som finns på orten. När samverkansarbetet fungerar riktigt bra kan man nå ett läge där kompetens flödar fritt mellan sjukhuset och lärosätet. När samverkan fungerar dåligt kan i värsta fall två offentligt finansierade organisationer arbeta i var sitt stuprör och därmed missa den utvecklingspotential de båda kan nå med gemensamma krafter.

Ett konkret exempel på vad som kan uppstå när sjukhus och högskola samverkar nära är de nya specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktningarna anestesi och operation som Högskolan i Skövde nu har skapat och som Skaraborgs sjukhus köper som uppdragsutbildningar till sina medarbetare. Sjukhuset har stort behov av just dessa utbildningar. Gemensamt hårt arbete och stort engagemang från både högskola och sjukhus gjorde att vi lyckades hitta en bra lösning.

Att säkerställa kvalitet och omfattning

Ett viktigt mål i Högskolan i Skövdes utvecklingsplan är att få ytterligare examenstillstånd för utbildning på forskarnivå. En av dessa nya examenstillstånd ska vara inom just hälso- och vårdområdet.

Att sträva efter examenstillstånd för utbildning på forskarnivå inom hälso- och vårdområdet är ett sätt att säkerställa kvaliteten och omfattningen på de vårdutbildningar som Högskolan i Skövde har idag. Förutsättningarna för att bedriva bra utbildningar inom hälso- och vårdområdet är nämligen desamma som för andra akademiska utbildningar. Vill en högskola ha bra studenter måste man ha bra lärare och bra lärare behöver i sin tur goda utvecklings- och forskningsmöjligheter. Det är i sin tur enklare att skapa goda utvecklings- och forskningsmöjligheter när ett lärosäte kan utbilda på alla nivåer inom ett ämne, det vill säga grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå.

Samarbetet med Skaraborgs sjukhus är helt centralt för att Högskolan i Skövde ska kunna lösa den här ekvationen. Högskolan kan bara upprätthålla den livskraftiga forsknings- och utbildningsmiljö som våra olika utbildningar inom vård och hälsa behöver genom en nära samverkan med sjukhuset.

Intensitet och närhet

Skaraborgs sjukhus måste också kunna dra konkret nytta av den forsknings- och utbildningsmiljö som finns på Högskolan på fler sätt än att Högskolan utbildar sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor åt sjukhuset. Ett sätt skulle kunna vara att Högskolan underlättar för sjukhuset att behålla högt specialiserade medarbetare. Detta kan till exempel ske genom att redan disputerade sjuksköterskor eller barnmorskor kan arbeta kliniskt på sjukhuset och parallellt med detta fortsätta forska och undervisa vid Högskolan.

De medelstora regionala sjukhusen och högskolorna runt om i landet har ofta en stark samverkan med varandra redan idag. Det är dock viktigt att både högskolorna, sjukhusen, landsting och regioner arbetar för att upprätthålla intensiteten och närheten i samverkansarbetet. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha starka vårdutbildningar runt om i hela landet.

Det är läge att satsa på Högskolan i Skövde nu

Av Lars Niklasson

I år har Högskolan i Skövde funnits i 40 år. Nu är det dags att utveckla Högskolan så att de kommande 40 åren blir, om möjligt, än mer framgångsrika.

De senaste fem åren har antalet utbildningsplatser på Högskolan minskat med närmare 500, vilket motsvarar 12 procent. Högskolan är inte ensam om denna neddragning även om den totalt för svenska lärosäten bara är 7  procent. Minskningen beror på politiska beslut kopplade till att antalet 19 till 24-åringar sjunker. De senaste prognoserna visar dock att 19 till 24-åringarna kommer att öka i antal igen från och med 2019. Det är därmed dags att sluta dra ned och istället börja bygga upp.

Tillgång till högutbildad arbetskraft är en förutsättning för utveckling av både offentlig och privat sektor. 2015 fanns det 30 statligt finansierade utbildningsplatser för högre utbildning per 1 000 invånare i Sverige. I Skaraborg fanns, numera endast via Högskolan sedan SLU:s utbildningar i Skara 2015 flyttades till Uppsala, 15 utbildningsplatser per 1 000 invånare. Det betyder att Högskolan borde bli dubbelt så stor för att Skaraborg ska bli en genomsnittlig region i Sverige när det gäller tillgång till högre utbildning. Om Skaraborg ska kunna attrahera och behålla kompetenta människor så är det läge att fatta modiga politiska beslut för att i högre grad bygga upp högskolorna utanför storstäderna.

Nu är inte tillgång till kompetens tillräckligt för en god regional utveckling. Högskolan bidrar också till utveckling genom aktiv samverkan med aktörer inom både privat och offentlig sektor. Sådan samverkan sker dagligen i utbildning och forskning. Inom forskning är det vanligt att såväl privata som offentliga aktörer och Högskolan samfinansierar olika forskningsprojekt. Även här har Skaraborg sämre förutsättningar än genomsnittet i riket. Oavsett hur man mäter så är forskningsresurserna i högre grad kopplade till universitetsmiljöerna i storstäderna. Om man på liknande sätt som ovan relaterar de statliga forskningsanslagen till folkmängd, så spenderade staten 2015 närmare 1 700 kronor per invånare på forskning, men i Skaraborg endast 234 kronor (157 kr på Högskolan och 77 kronor på SLU i Skara). Detta ger oss sämre förutsättningar att bidra till samhällelig utveckling, än vad många av våra kollegor har.

Högskolan i Skövde är inte bara en regional angelägenhet. Vi måste vara konkurrenskraftiga internationellt och nationellt, för att kunna publicera vår forskning och attrahera studenter, personal, samarbeten och finansiering. Vi försöker attrahera de bästa personerna till oss och bidra till att de stannar i regionen, så bidrar vi till utveckling. Vi ser också till att den kunskap som skapas på Högskolan kommer samhället till gagn, genom kunskapsöverföring och nyföretagande.

Högskolan i Skövde betyder redan mycket men skulle i än högre grad kunna bidra till samhällsutvecklingen. För detta krävs dock beslut på nationell nivå, där våra regionalt valda riksdagspolitiker spelar en nyckelroll. Det är läge att satsa på Högskolan i Skövde nu.