Om isberg och kvalitet

Av Lena Mårtensson

Isberg är märkliga. Eftersom det är mycket liten skillnad i densitet mellan isen och havets vatten syns bara ungefär en tiondel av isberget över vattenytan.

Jag brukar jämföra med ett isberg när jag ska berätta för någon hur kvalitetsarbetet på högskolor och universitet fungerar. Det som relativt enkelt går att se över ytan i form av kvalitetsråd, kvalitetspolicys och kvalitetsutvärderingar är bara en liten del av kvalitetsarbetet. Arbetets stora del syns inte eftersom det utförs under ytan av medarbetare och studenter, i fakultetsnämnder, i ämnesgrupper, i forskarlag samt på verksamhetsstödets olika avdelningar.

Kvalitetsarbete är alltid relevant men under 2017 har jag funderat extra mycket över ämnet. Under året har jag nämligen haft förmånen att vara sakkunnig när Universitetskanslersämbetet (UKÄ) pilottester ett nytt kvalitetssystem för högre utbildning i Sverige. I bedömargruppen har det även funnits representation från studenter och arbetsliv, vilket hjälpt mig att se akademins speciella förutsättningar för ett långsiktigt kvalitetsarbete.

När teamet bidrar till helheten

I rapporten ”Att mäta och utveckla kvalitetskulturen” går det att det att se vilka beteenden i en organisation som stödjer eller hindrar uppkomsten av en kvalitetskultur. Ett beteende som är klart hindrade är om organisationens olika team fokuserar på sina egna mål oberoende av organisationens mål. Detta kan vara utmaning inom en akademi där forskare identifierar sig starkt med sitt ämne och vissa förvaltningsavdelningar har en stark identifikation med sin egen expertkompetens.

Att en lärare, forskare, HR-specialist eller systemutvecklare identifierar sig starkt med sitt ämne eller sin profession är helt naturligt och nödvändig. Jag är professor i omvårdnad och vill naturligtvis att omvårdnadsämnet på Högskolan i Skövde ska hålla så hög kvalitet som möjligt. Problem uppstår först om jag tillåter att mitt ämnes kvalitetsarbete drivs utan hänsyn till Högskolans kvalitetsarbete. Den mikrokultur som då bildas i den lilla omvårdnadsgruppen bidrar i det läget inte längre till lärosätets hela kvalitetskultur.

Men starka mikrokulturer runt olika ämnen eller professioner kan också vara en stor tillgång i ett kvalitetsarbete. När lärosätets och den enskilda gruppens kvalitetsmål sammanstrålar uppstår en stor positiv kraft som driver kvalitetsarbetet framåt. Detta är en kraft som jag ofta upplever när jag träffar ämnes- och professionsgrupper på Högskolan i Skövde.

Både linjen och det kollegiala systemet behövs

Inom akademin har vi i de flesta fall två olika styrsystem, linjesystemet och det kollegiala systemet. Linjesystemet löper från rektor till olika chefer längre ut i organisationen. Det kollegiala systemet – som alltså existerar parallellt med linjesystemet – löper från en nämnd med valda lärarledamöter till ämnesföreträdare och programansvariga på lärosätets institutioner. Båda dessa system behövs för att det ska gå att driva ett systematiskt kvalitetsarbete på en högskola. Det ska råda en sund spänning och respekt mellan de båda systemen.

På Högskolan i Skövde kan man förenklat säga att den ekonomiska kraften finns i linjesystemet, det är genom det systemet vi kanaliserar pengar och den kraft som finns i verksamhetsstödets olika specialavdelningar. Det kollegiala systemet samlar och kanaliserar den kraft som finns i de olika mikrokulturerna runt lärosätets olika ämnen. När dessa två system fylls på med medarbetarnas delaktighet, ett engagerat ledarskap från chefer och ett stort engagemang från kollegiala företrädare byggs kvalitetskulturen sakta men säkert upp.

Tillsammans ska vi sträva efter en kultur där vi ständigt utvecklar kvaliteten i verksamheten, proaktivt försöker undvika fel, prestigelöst rättar till de fel som ändå uppstår och hela tiden försöker lära oss av våra misstag. Lyckas vi med detta kommer vi att bygga en långsiktigt hållbar kvalitetskultur.

En reaktion på ”Om isberg och kvalitet

  1. What you are describing here doesn’t have so much to do with quality, but a lot to do with standardisation. Standardisation gives you ‘one size fits all’, which is orthogonal to quality – it may improve, it may equally well make it worse.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s