Hög utbildningsnivå är en förutsättning för regional tillväxt

Av Lars Niklasson

Forskaren Nicola Gennaioli har, efter att ha gjort en analys av 1 569 regioner runt om i världen, pekat på befolkningens utbildningsnivå som en viktig faktor för en regions ekonomiska utveckling. Samma slutsats drar även Johan Eklund och Per Thulin i en rapport.Den politiker som vill gynna tillväxten i den region där hen har sina väljare bör därmed sätta sig in i hur det står till med regionens utbildningsnivå och hur denna kan påverkas.

Utbildningsnivån i Skaraborg behöver höjas

I den här bloggen har jag tidigare påpekat att andelen högutbildade bland anställda har ökat mer i Högskolan i Skövdes närområde än i övriga landet. Högskolan i Skövde har därmed gjort stor nytta när det gäller att höja utbildningsnivån i Skaraborgsområdet. Det finns dock mycket kvar att göra eftersom Skaraborg fortfarande har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet för riket.

Statistik från SCB för 2016 visar att cirka 24 procent av landets befolkning i åldersgruppen 21 – 65 år har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. I Skaraborgsområdets 15 kommuner är motsvarande siffra ungefär 17 procent, med stora variationer mellan kommunerna och även mellan män och kvinnor. Kvinnor studerar vidare i avsevärt högre grad än vad män gör. Häromveckan visade även statistik från Universitetskanslersämbetet att Skaraborgsområdet också har en lägre övergång till högre utbildning än riket som helhet.

Tre huvudsakliga perspektiv är viktiga för att i än högre grad säkerställa att utbildningsnivån i Skaraborgs kommuner kan höjas.

  • Det första är att öka tillgången till högre utbildning i vår närregion. Forskning av Lina Bjerke och Charlotta Mellander visar att studenter från landsbygdsregioner som studerar i landsbygdsregioner i högre grad stannar i stannar kvar efter sina studier. Detta jämfört med i vilken grad studenter från landsbygdsregioner som studerar i storstadsregioner återvänder efter att deras studier är klara. Därför är det viktigt att det finns en god tillgång till högre utbildning lokalt.
  • Det andra är att inspirera Skaraborgs ungdomar att i högre grad studera vidare efter gymnasiet. Västsvenska handelskammarens rapport 2014:4 visade att det i många av Skaraborgs kommuner finns en hög andel bland 20-åringarna som har grundläggande behörig till högskolestudier, men också att övergången till högre studier är lägre än genomsnittet för riket.
  • Det tredje är att skapa goda förutsättningar att utveckla regionens arbetsliv. Det gör vi genom att kompetensutveckla redan yrkesverksamma och att underlätta för studenter som lämnar Högskolan att få ett jobb eller skapa ett eget jobb i regionen.

Inom sina profilområden kan Högskolan i Skövde spela en viktig roll för att höja utbildningsnivån ur alla ovanstående perspektiv. Det belyser kanske även varför lärosäten av Högskolan i Skövdes typ ibland kallas regionala högskolor. Detta epitet är inte rättvisande. Alla universitet och högskolor har ett nationellt uppdrag. Högskolan i Skövde har däremot en mycket större regional relevans än många andra av våra kollegor vilket framgår tydligt av diskussionen ovan.

Avsiktsförklaring med kommunalförbundet

Skaraborgs kommunalförbund och Högskolan i Skövde har i dagarna undertecknat en gemensam avsiktsförklaring. Av denna avsiktsförklaring framgår bland annat att vi med gemensamma krafter kommer att adressera frågan om ökad omfattning av högre utbildning i Skaraborg. Det känns naturligtvis mycket bra att Högskolan har hela närregionen i ryggen när dialogen med utbildningsdepartementet om ett utökat utbildningsuppdrag utvecklas vidare.

I regeringens budgetproposition för 2018 fick Högskolan i Skövde ett något höjt anslag, ungefär 7 miljoner kronor totalt under 2018. Det är mycket positivt men det är avsevärt lägre än det budgetförslag som Högskolans styrelse lämnade till regeringen i februari. Förhoppningen är att det ökade regionala stödet ska ge ett bättre läge inför nästa budgetproposition.

Avsiktsförklaringen med kommunalförbundet ger Högskolan även bättre möjligheter att nå ut till potentiella studenter i närregionen. Vi har absolut både möjligheter och behov att öka den regionala rekryteringen. För närvarande kommer endast knappt 20 procent av Högskolans studenter från Skaraborg. Genom en ökad regional attraktivitet kan vi öka söktryck och antagning, och samtidigt bidra till att utbildningsnivån i vår närregion höjs. I den kommande rekryteringen inför höstterminen 2018 kommer Högskolan att ha ett stärkt fokus på rekrytering från Skaraborg. Det spelar väl in i ambitionen att öka rekryteringen av studenter från studieovana miljöer.

En del av samverkan med kommunalförbundet kommer att vara fokuserad mot kunskaps- och kompetensförsörjning till arbetslivet. Detta kan komma att innefatta allt från forskning, uppdragsutbildning och andra former av kompetensutveckling, till samverkan med innovationsaktörer.

Sammantaget kan jag konstatera att samverkan med omvärlden är ett viktigt redskap för utveckling av Högskolan. Vi kan både bidra till utveckling och själva utvecklas av att vi engagerar oss i en höjd utbildningsnivå i vår närregion.

Låt oss göra skillnad!

Här kan du läsa mer

 

Trakasserier ska inte förekomma på vårt eller något annat lärosäte

Av Lars Niklasson och Lena Mårtensson

Den akademiska världen är inte separerad från det omgivande samhället, vi är snarare en integrerad del av det. De möjligheter och problem som finns i samhället finns också på ett lärosäte. Det är värt att ha detta i minnet när #metoo-kampanjen nu också synliggör de problem med sexuella trakasserier som finns inom universitets- och högskolevärlden.

Många av de fall som tidigare uppmärksammats i den offentliga debatten har utgått från att den som trakasserar gör det utifrån en maktposition. Chefer och personer med framträdande positioner i samhället har nyttjat sina positioner för att sexuellt trakassera enskilda individer.

Strukturer och kulturer är riskfaktorer
På alla lärosäten finns också formella och informella maktstrukturer. Den formella makten kan exempelvis utgå från det faktum att vi som enskilda företrädare för en myndighet har befogenhet att fatta beslut som rör enskilda individer, exempelvis vid antagning eller betygsättning. Den informella makten, som baseras på att vissa är mera vetenskapligt meriterade än andra, är också vanlig i akademin eftersom vi i grunden är meritokratiska. Dessa maktstrukturer kan vara riskfaktorer när det gäller uppkomsten av trakasserier och kränkningar. En annan riskfaktor är förekomsten av tystnadskulturer där det är svårt att föra plumpheter, incidenter och missförhållanden på tal.

Det är allas vårt ansvar att nyttja den makt vi har på ett professionellt sätt, men även säkerställa att vi uppmärksammar och synliggör situationer när så inte sker. Det måste ligga i den akademiska själen att inte bara vara vetenskapligt kritisk utan också förhålla sig självkritisk.

För att förebygga trakasserier bör vi också stötta kulturer som uppmuntrar enskilda att tidigt uppmärksamma alla former av kränkande handlingar. Vi menar att det bästa sättet att uppmuntra en sådan kultur, är att agera när kränkningar uppmärksammas. Det handlar om att vi som enskilda individer tar ansvar om vi själva agerar, eller uppmärksammar andra som agerar, på ett sätt som uppfattas som kränkande. Det handlar också om att vi tar vårt organisatoriska ansvar, utreder alla misstankar om kränkande handlingar och trakasserier samt ställer skyldiga till svars.

Strävan efter en kultur präglad av ansvar och omtanke
På Högskolan i Skövde strävar vi efter att ha en akademisk kultur som präglas av ansvar för och omtanke om människan och samhället. Det här innebär givetvis att vårt lärosäte ska vara fritt från alla former av trakasserier. Kravet på att agera ansvarsfullt och med omtanke om varandra gäller både medarbetare och studenter.

Som rektor och prorektor för Högskolan i Skövde har vi det yttersta ansvaret för att skapa och upprätthålla en sund kultur på vårt lärosäte. Alla ledare på Högskolan i Skövde har dessutom ansvaret att arbeta förebyggande mot trakasserier och hantera misstankar om trakasserier om sådana dyker upp. I det arbetet har vi lagar och regler att utgå från och en modell att arbeta efter.

Vi akademiska ledare kan långsiktig påverka en organisationskultur i positiv riktning genom vårt agerande. Regeringen har till exempel ålagt hela vår sektor att arbeta med jämställdhetsintegrering. Om vi rektorer och prorektorer lägger kraft bakom den frågan kan detta sannolikt bidra till en kultur som förebygger uppkomsten av sexuella trakasserier. På Högskolan i Skövde är vi i full gång med jämställdhetsintegreringsarbetet.

#metoo:s positiva effekter
Trakasserier ska inte förekomma på vårt eller något annat lärosäte. Osunda kulturer som möjliggör att trakasserier får fortsätta utan att problemen uppmärksammas och skyldiga ställs till svars, kan vi aldrig acceptera. Vi ska istället sträva efter en kultur där vi alla aktivt förebygger kränkande handlingar och trakasserier i alla former.

En positiv effekt av #metoo och dess systerkampanjer är att frågan om sexuella trakasserier lyfts upp till ytan och diskuteras. Det är det första viktiga steget mot ett samhälle fritt från sexuella trakasserier.

Lärdomar från ett stort projekt

Av Lena Mårtensson

På Högskolan i Skövde har vi nyligen avslutat det projekt som vi kallat Strategisk utveckling av utbildningsutbudet vid Högskolan i Skövde (StrUT). Därmed är det dags att reflektera över vad vi har genomfört.

Ett projekt med två motorer

När StrUT drog igång på allvar, hösten 2015, fanns två underliggande faktorer som fungerade som motorer i arbetet. Den första motorn var arbetet med Högskolan i Skövdes nya utvecklingsplan för åren 2017-2022. Den andra motorn var att de statliga anslagen till våra utbildningar minskade. Vi stod inför en utmaning där utgångspunkten var att Högskolan i Skövde skulle utvecklas till ett ännu starkare och än mer profilerat lärosäte. Denna utveckling skulle dock äga rum med väsentligt mindre pengar än vi tidigare haft till vårt förfogande. Åtgärder var därmed nödvändiga.

För att få ett bra beslutsunderlag anlitade Högskolan i Skövde en panel med externa experter som granskade vårt utbildningsutbud. Vi gjorde också en trendanalys med hjälp av ett externt konsultföretag och våra institutioner gjorde grundliga självvärderingar. Mycket resonerande mellan rektor, prorektor och prefekter kring dessa underlag ledde fram till det beslut som fattades i oktober 2016. Beslutet innebar att åtta utbildningar lades vilande för att omarbetas eller senare avvecklas. Samtidigt fick våra institutioner flera utvecklingsuppdrag som handlade om att avveckla vissa utbildningar, skapa nya eller revidera befintliga utbildningar.

Lärdomar

Som prorektor har jag varit den i högskoleledningen som arbetat mest med StrUT. Under resans gång har jag dragit vissa lärdomar och här följer några av dem.

Den första lärdomen är vikten av att skaffa sig ett bra beslutsunderlag. Expertpanelens rapport, analysen från konsultföretaget och våra institutioners självvärderingar gav oss en solid grund att stå på. Utan dessa underlag hade arbetet både blivit svårare och tagit längre tid.

Den andra lärdomen är att medarbetarna på Högskolan i Skövde har en mycket stor förmåga till förändring och nyorientering. Som jag tidigare skrivit i den här bloggen, tror jag anpassningsförmågan har drivits fram av det faktum att ett mindre lärosäte är mer utsatt än ett stort. Jag är också väl medveten om att medarbetarnas förmåga till snabb omställning är en egenskap vi i ledningen måste bruka varsamt.

Den tredje lärdomen är vikten av att ha en korrekt relation med de fackliga organisationerna. Återkommande möten präglade av ömsesidig respekt och viss fasthet från båda parter gör förändringsprocessen lättare. De fackliga organisationerna kan då bidra med viktiga inspel till beslutsunderlaget.

Den fjärde lärdomen är att gång på gång berätta för omvärlden vad det är lärosätet håller på med. Detta gäller framförallt på lärosäten som – likt Högskolan i Skövde – är en stor och viktig del av det lokala och regionala samhället. Stora lärosäten i stora städer kan möjligen göra omfattande förändringar utan att dessa blir en fråga för lokalsamhället. Detta gäller dock inte för lärosäten som Högskolan i Skövde.

En femte lärdom är att det går att göra ganska stora förändringar i utbildningsutbudet utan att befintliga studenter blir oroliga. Det viktiga är att studenterna vet att deras möjlighet att slutföra den utbildning de går på är säkrad. En tät kontakt med studentkåren är alltså avgörande eftersom studentkåren omedelbart får signaler om det uppstår oro bland studenterna.

Slutat bromsa och börjat gasa

Medarbetare vid högskolor och universitet är vana att bli granskade, men att en högskola självmant gör en sådan total genomlysning av alla sina utbildningar som Högskolan i Skövde gjorde under 2015 och 2016 är ovanligt.

Akademin beskylls ibland för att vara skyddad och obenägen till förändring. Detta stämmer inte. Under 2015, 2016 och en bit in på 2017 har medarbetarna på Högskolan i Skövde knappast varit skyddade mot förändringar. Medarbetarna har dock klarat att genomföra utvecklingsarbetet och samtidigt hantera den ordinarie verksamheten med bibehållen kvalitet. Det är något av en bragd och jag känner en stor ödmjukhet och respekt inför det arbete alla lagt ner.

Nu är det höst 2017 och vi har avslutat StrUT-projektet. Nyligen fattade vi beslut om att starta nio nya utbildningar till hösten 2018. Merparten av dessa utbildningar kommer ur de utvecklingsuppdrag som våra institutioner fick hösten 2016. Därmed har vi lyft foten från bromsen och börjat gasa igen. Det känns väldigt bra!

40 år av positiv skillnad

Av Lars Niklasson

Vi närmar oss slutet på Högskolan i Skövdes jubileumsvecka. Det har varit fantastiska dagar fulla av både interna och externa arrangemang.

Gång på gång under veckan har jag träffat människor som har en sak gemensamt: Högskolan i Skövde har gjort stor skillnad i deras liv. En av dessa människor tog sig till och med tid att skriva en insändare i vår lokaltidning, Skaraborgs Allehanda, för att berätta vad Högskolan i Skövde har betytt i just hennes liv.

Skillnad som utbildare och arbetsplats

När jag läste insändaren blev jag faktiskt lite rörd. Kanske beror min reaktion på att insändarskribentens berättelse är så lik min egen. Om inte Högskolan i Skövde hade funnits, och gjort steget från mitt hem i Karlsborg till en akademisk utbildning kortare, är det inte säkert att jag hade genomgått någon akademisk utbildning alls. Att högre utbildning finns nära och är lättillgänglig gör skillnad i människors liv.

Högskolan i Skövde har dock inte bara gjort skillnad genom att utbilda studenter i 40 år. Lärosätet är också en arbetsplats präglad av stor yrkesstolthet. Detta blev påtagligt i onsdags kväll när vi, som en del av jubileumsveckan, hade bjudit in tidigare medarbetare som nu är pensionärer till ett litet mingel. Eftersom jag själv har arbetat på Högskolan i Skövde i många år kände jag majoriteten av gästerna personligen. Det var fantastiskt att återse dessa människor som betytt så mycket för Högskolan i Skövdes utveckling och se att deras engagemang för Högskolan är lika starkt nu som då.

Skillnad genom forskning och samverkan

Högskolan i Skövde gör inte bara skillnad genom att utbilda studenter, vi gör också skillnad genom att generera ny kunskap i vår forskning. Under jubileumsveckan kunde vi dela med oss av våra forskningsupptäckter på två sätt, dels genom ett populärvetenskapligt café, dels genom vår lokala deltävling i Forskar Grand Prix. Deltävlingen vanns av vår professor i folkhälsovetenskap, Alexandra Krettek. Alexandra får därmed försvara Högskolans i Skövdes färger när den nationella finalen av Forskar Grand Prix avgörs i Stockholm den 28 november.

Till sist gör utbildningarna och forskningen vid Högskolan i Skövde skillnad genom att bidra till tillväxt i privat och offentlig verksamhet. Ibland är bidraget konkret, som till exempel när Högskolans forskare hjälper ett företag eller en organisation att utveckla ny teknik eller nya arbetssätt. Ibland är bidraget mer långsiktigt, till exempel genom att studenter och forskare från Högskolan för med sig ny kunskap som över tid påverkar en organisations innovationsförmåga. Högskolans bidrag kan därmed vara mer kortsiktig eller långsiktigt men det gör en positiv skillnad.

Skillnad i vackra siffor

På regional nivå går det att bryta ned den skillnad Högskolan i Skövde hittills har gjort i vackra siffror. Tittar man på andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) bland anställda i hela landet har denna ökat med cirka 126 procent mellan åren 1990 till 2015. I de FA-regioner där Högskolan i Skövde verkar – Skövde och Lidköping (vilka i praktiken täcker hela Skaraborg) – är ökningen 137 respektive 136 procent.

Så låt mig upprepa: i 40 år har Högskolan i Skövde gjort en stor positiv skillnad för individer och för samhället. När vi efter helgen har sovit ut efter fredagens stora jubileumsfest kommer vi envist att fortsätta göra en positiv skillnad för individer och för Skövde, Skaraborg, Sverige och världen.

Nu väntar vi bara på lärarstudenterna

Av Lena Mårtensson

Häromdagen kunde vi glädjande rapportera att vi åter kommer att få en lärarutbildning i Skövde. Det är dock inte vi på Högskolan i Skövde som kommer att erbjuda utbildningen utan våra kollegor på Högskolan i Borås. Förenklat går det till så att en grupp studenter från Högskolan i Borås har sin utbildning förlagd till Högskolan i Skövdes lokaler.

Nu när vi vet att de första lärarstudenterna kommer att finnas på vårt campus i januari kan vi blicka tillbaka på en lång resa som tidvis har varit en utmaning. För i lärarutbildningsfrågan blev det helt plötsligt väldigt tydligt för både oss och vår omvärld vad värdeorden i Högskolan i Skövdes utvecklingsplanProfilering, Excellens och Omtanke – verkligen innebär i konkret vardaglig verksamhet.

Högskolan i Skövde har levt med profileringstanken sedan början av 1990-talet och den har fått allt tydligare genomslag i Högskolans verksamhet under senare år. Vi är profilerade för att vi vill vara – ja, just det – excellenta. Eller mer råbarkat uttryckt: Vi ska inte göra allt, men det vi gör ska vi göra riktigt bra. I grunden finns det inget konstigt i detta, framförallt inte om man jämför med andra samhällsområden. Den som vill tillhöra toppskiktet i fotboll gör klokt i att inte samtidigt försöka nå elitnivån i vattenpolo och hästhoppning. Idrotterna är – försiktigt uttryckt – för olika för att det ska uppstå en synergieffekt.

Så länge vi talar om profilering och excellens är det inte svårt att argumentera i lärarutbildningsfrågan. Vi har inte förutsättningar att nå excellens inom lärarutbildningsområdet och därmed ryms inte området inom Högskolan i Skövdes profil. När vi däremot för in nästa värdeord i berättelsen blir det inte lika lätt att argumentera. För även om Högskolan i Skövde strävar efter profilering och excellens ska denna strävan ske med en omtanke om studenter, medarbetare och samhälle. I vårt konkreta fall är samhället ett skaraborgsområde som skriker efter utbildade lärare.

Många möten och diskussioner senare kan jag ändå konstatera att den lösning vi nu har kommit fram till balanserar bra mellan de värdeord som finns inskrivna i Högskolan i Skövdes vision.

  • De medarbetare inom pedagogikområdet som är anställda på Högskolan i Skövde blir en del av den kunskapssfär som utgår från Högskolans i Borås lärarutbildningar.
  • Högskolan i Skövde kan fortsätta sitt profileringsarbete men ändå visa omtanke om sitt närområde.
  • Högskolan i Borås slipper konkurrera om pedagogikstudenter, pedagogiklärare och pedagogikforskare med ytterligare ett västsvenskt lärosäte.
  • Skaraborgsområdet får om några år tillgång till fler utbildade lärare.
  • Till sist kan kvinnan i Töreboda (som en av våra medarbetare talade med i somras) studera till förskollärare i Skövde och fortfarande hinna hem med tåget för att hämta sin son på dagis.

Därmed väntar vi bara på lärarstudenterna.

Om du är intresserad av studera till lärare i Skövde gör du din ansökan här.

Några råd till våra nya studenter

Av Lars Niklasson

Som rektor för en Högskola har jag vissa plikter. En av de roligare är att hälsa nya studenter välkomna när höstterminen startar. Det lilla talet inför de nya studenterna innehåller vissa stående punkter, man ska till exempel hälsa välkommen och berätta lite om lärosätet. Därefter följer punkter som går att variera. Det är de delar av talet där jag som rektor ska ge studenterna några ord som de kan bära med sig under sin utbildningstid.

När jag idag, från scenen på Högskolan i Skövdes festpyntade campus, hälsade våra nya studenter välkomna, valde jag att understryka vikten av att studenterna engagerar sig inom olika områden.

För det första är det givetvis viktigt att en ny student engagerar sig i själva utbildningen. Heltidsstudier är att likställa med ett heltidsarbete och innebär en stor ekonomisk investering. De flesta studenter lever helt eller delvis på studielån och ett stort eget studieengagemang ökar avkastningen per lånad CSN-krona.

För det andra behöver en ny student engagera sig i sina studiekamrater. Det fina med just högskolestudier är att det inte råder någon betygskonkurrens mellan studenterna inom en och samma kurs. Vi som arbetar på Högskolan ger med glädje alla studenter på en kurs högsta betyg om alla studenter på kursen når de uppsatta kunskapsmålen.

För det tredje är det viktigt att en ny student engagerar sig i Studentkåren. En representativ och stark studentkår är bra för både den enskilda studenten och för Högskolan.

Utöver konkreta råd till studenterna vill en rektor i välkomsttalet också peka på de högre värden som vi knyter till människors strävan efter att utbilda och bilda sig. När jag idag talade till studenterna uppmuntrade jag dem att använda sin utbildningstid till att överbrygga de murar och gränser som ibland finns mellan oss människor. Murarna kan till exempel vara språkliga, kulturella eller sociala. Jag hoppas att våra nya studenter utnyttjar utbildningstidens möjligheter att interagera med människor från andra akademiska discipliner, länder och kulturer. Om studenterna gör detta under sin utbildningstid ökar möjligheten att vårt framtida samhälle baseras på förståelse och tillit mellan människor.

Allmän- och egennytta i Almedalen

Av Lars Niklasson

Jag har inte varit på Almedalsveckan tidigare men i år är jag här. Högskolan i Skövde har arrangerat tre egna och ett samarbetsseminarie på Almedalens Västsvenska Arena,  då vill jag vara på plats och göra det jag kan för stödja insatsen och de medarbetare som är engagerade i arbetet.

Det finns två drivande skäl för Högskolan i Skövde att arrangera seminarier i Almedalen. Det ena skälet är samhällsnyttigt, det andra är egennyttigt. Det samhällsnyttiga skälet är att vi vill möjliggöra för våra forskare att berätta om sina resultat för att politiker och andra beslutsfattare ska ges möjlighet att fatta väl grundade beslut som bygger på de senaste forskningsrönen. Det handlar alltså huvudsakligen om nyttiggörande av den samhällsrelevanta forskningen som bedrivs vid Högskolan.

Det egennyttiga skälet är att vi vill visa upp oss för de möjliga forskningssamarbetspartners som finns på plats i Almedalen. Det kan röra sig både om organisationer som finansierar forskning men också om organisationer som vi kan samarbeta med när det gäller själva genomförandet av vår forskning. Det samhällsnyttiga och det egennyttiga skälet väger lika tungt.

Omvärldsbevakning

De seminarier vi arrangerar erbjuder våra forskarna en form av omvärldsbevakning genom de frågor och kommentarer som kommer från auditoriet. För egen del har jag också idkat omvärldsbevakning genom att delta i ett antal seminarier som åhörare. Jag har fokuserat på olika perspektiv på digitalisering och med glädje noterat jag den vikt som läggs på behovet av högre utbildning med olika perspektiv på digitalisering. Här ligger Högskolan i Skövde helt rätt i tiden med lärosätets samlande tema: Digitalisering för hållbar utveckling.

För att skapa tillväxt och tekniska innovationer inom digitalisering krävs en väl utvecklad forskning inom området. Forskningen ska i sin tur användas för att ge utbildningar en solid vetenskaplig grund att stå på. Inom hälso- och vårdområdet behövs väl förankrad ämnes- och verksamhetskunskap samt förståelse för vilka utvecklingsbehov som finns. Det skapar i sin tur insikter om hur digitalisering kan bidra till kvalitet, effektivitet, tillgänglighet och innovation. Samma förutsättningar råder inom de ekonomiska och biovetenskapliga områdena.

På plats under Almedalsveckan har jag också lobbat en del. Detta har resulterat i fyra nya kontakter som kommer att besöka Högskolan i Skövde i syfte att etablera samverkan. Ytterligare möten har resulterat i två konkreta projektidéer som kan genomföras tillsammans med andra lärosäten. Dessutom har det varit en del sektorsinterna möten, bland annat om det kommande kvalitetssystemet för forskning.

Som jag nämnde inledningsvis så är detta min debut i Almedalen. För egen del tycker jag det varit givande, men vi ska ordentligt utvärdera de mera långsiktiga effekterna för Högskolan när vi kommit hem. Vårt engagemang måste stå i god relation till de samhällsnyttiga och egennyttiga effekterna.

Almedalen var mitt sista större engagemang den här terminen.
Nu väntar sol och bad
Trevlig sommar!

 

Att tala inför framtida stjärnor

Av Lars Niklasson

Även en rektor för en Högskola måste ibland tillåta sig att stanna upp och reflektera. Jag brukar göra detta genom att titta upp på natthimlen. När jag ser alla strålande stjärnor blickar jag tillbaka i tiden. Karlavagnens sju stjärnor ligger till exempel på ett avstånd av mellan 62 och 360 ljusår från oss. Jag kom att tänka på detta den 19 maj, när jag höll tal inför våra avgångsstudenter. När jag såg på studenterna kändes det nämligen som om jag gjorde det omvända mot när jag betraktar natthimlen, jag blickade in i framtiden. För dessa – i många fall unga – människor är vårt samhälles framtid.

Många av studenterna satt säkert och tänkte att de just i det ögonblicket avslutade något. De hade nått slutet på flera år av studier, slutet på tillvaron som student och slutet på det intensiva umgänget med kurskamraterna. I mitt tal bestämde jag mig dock för att utmana studenterna lite. Därför sa jag att de inte nått slutet, de var faktiskt bara i början av något.

För att förklara för studenterna vad jag menade använde jag en liknelse med en vägkorsning där tre vägar löper mot horisonten och framtiden. Den första vägen leder studenten till det där arbetet som hon eller han har längtat efter. Den andra vägen leder också fram till ett arbete men vägen går via ett eget företag. Studenten blir en entreprenör. Den tredje vägen leder fram till den akademiska stegen och en utbildning på nästa nivå. Högskolan i Skövde har ambitionen att kunna erbjuda utbildningar på alla nivåer och flera av studenterna i salen hade säkert redan sökt till någon av våra masterutbildningar.

Oavsett vilken väg studenterna valde när de klev ut ur Götasalen hoppas jag de har fått goda redskap med sig från sin tid på Högskolan i Skövde. Framförallt hoppas jag de har tillgodogjort sig två egenskaper som de kommer att ha stor nytta av i dagens samhälle: Förmågan att förhålla sig skeptisk och källkritisk samt förmågan att samarbeta med andra.

I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna förhålla sig skeptisk och källkritisk. Digitaliseringen och de sociala medierna har inneburit att felaktigheter lättare får spridning än vad som var fallet för bara tio år sedan. Om våra högre utbildningar bara i någon mån kan bidra till att vaccinera människor mot faktaresistens och påverkan från fake news är det en samhällelig välgärning.

Förmågan att samarbeta med andra och bygga effektiva nätverk är också viktigare idag än den någonsin har varit. Våra studenter kommer alla att ha arbeten där det ibland är viktigt att få råd från någon utanför den egna organisationen. Då kan deras nätverk, de människor de genom samarbete har byggt upp relationer till, komma väl till pass.

När jag avslutat mitt tal vid avslutningshögtiden tittade jag på studenterna och försökte föreställa mig deras framtid. Jag hoppades att de alla skulle bli strålande stjärnor.

Att inte göra allt, men göra bra

Av Lars Niklasson

I Skaraborg är det brist på förskollärare. Kommunerna i Skaraborgsområdet hade därför gärna sett att Högskolan i Skövde hade en förskollärarutbildning. Vi har idag inte någon sådan utbildning och att bygga upp en förskollärarutbildning är inte aktuellt, Högskolan i Skövde har varken examensrättigheter eller resurser att göra detta. Vad vi däremot kan göra är att låta ett annat lärosäte ge sin förskollärarutbildning i våra lokaler och en sådan lösning verkar nu vara på gång. Vårterminen 2018 hoppas vi att en grupp studenter på Högskolan i Borås förskollärarutbildning ska ha sina studier förlagda till Högskolan i Skövdes campus.

Som jag tidigare påpekat är Skaraborgsområdet underdimensionerat när det gäller tillgång till högre utbildning. Det innebär dock inte att Högskolan i Skövde ska kasta sig in och bygga upp egna utbildningar på nya områden bara för att vi ska växa. Istället handlar det för oss om att växa på de områden där vi har förutsättningar att hålla hög kvalitet och kan vara relevanta för vår omvärld. I förskollärarutbildningsfallet är kravet på relevans uppfyllt, men vi har inte förutsättningar att skapa den excellenta utbildnings- och forskningsmiljö som krävs. I det läget får vi hitta en annan lösning och låta ett annat lärosäte disponera våra lokaler för att ge sin utbildning i Skövde.

Statliga forskningsmedel

För att kunna ge en akademisk utbildning av hög kvalitet på vetenskaplig grund krävs en bra bas av forskning att ställa utbildningen på. Inom akademin säger vi att utbildningen på detta sätt blir ”forskningsförankrad”. När det gäller tekniska och naturvetenskapliga utbildningar finns ganska stora möjligheter att använda externa forskningsmedel för att bygga en stark forskningsförankring. Men för samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar – och hit hör förskollärarutbildningen – finns inte samma tillgång till externa forskningsmedel. Det innebär i sin tur att det lärosäte som ger en förskollärarutbildning måste använda sitt statliga forskningsanslag för att forskningsförankra utbildningen.

I Högskolan i Skövdes fall är det statliga forskningsanslaget lågt. Under perioden 2012 – 2015 erhöll svenska högskolor och universitet i genomsnitt cirka 55 000 kronor per helårsstudent i statligt forskningsanslag, med ett medianvärde om cirka 25 000 kronor per helårsstudent. Högskolan i Skövde fick samtidigt 10 000 kronor per helårsstudent.

Förändring på gång

Nu kan nivån på forskningsanslagen komma att ändras i framtiden. Häromdagen signalerade nämligen regeringen att man vill se över hela systemet för dimensionering och resurstilldelning av högre utbildning i Sverige, det inkluderar fördelningen av statliga forskningsanslag. I sitt kommittédirektiv skriver regeringen att: ”..såväl de äldre som de nyare universiteten och alla högskolor måste ha rimliga förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och bygga upp starka och profilerade forskningsmiljöer, särskilt inom vissa specifika områden.”

Jag välkomnar regeringens initiativ. Skrivningarna ”starka och profilerade” och ”vissa specifika” i stycket ovan är dock tecken på att regeringen ser försiktiga förändringar framför sig. Det är möjligt att staten i framtiden kommer att låta de nya universiteten och högskolorna – den grupp lärosäten dit Högskolan i Skövde hör – få en större del av den statliga forskningskakan. Men då kommer vi att få det inom ”vissa specifika” områden där vi kan vara ”starka och profilerade”. Därmed verkar det som om Högskolan i Skövde har gjort ett strategiskt korrekt val när vi sätter profilering i fokus för utvecklingen 2017 – 2022. Vi ska inte utbilda och forska inom alla områden, men där vi väljer att utbilda och forska, där ska vi göra det bra. Det är själva essensen av att vara ett profilerat lärosäte.

Vår utveckling är tydligt grundad i vår historia

Av Lars Niklasson

I år har vi bedrivit högskoleutbildning i Skövde i 40 år. De första sex åren under en interimistisk styrelse och sedan 1983 inom ramen för den statliga myndigheten Högskolan i Skövde.

Nu när vi står inför att implementera den utvecklingsplan som ska gälla de kommande sex åren, tycker jag det kan vara på sin plats att reflektera lite över historien och i den identifiera vilka arv våra företrädare lämnat över till oss att förvalta. Vi som idag har ansvaret för Högskolan kan säkert lära oss mycket av historien och tillämpa dessa lärdomar när vi utvecklar framtidens Högskolan i Skövde.

Under Högskolan i Skövdes förste rektor, Lars-Erik Johansson (rektor 1983 – 2001), utvecklades en tydlig profilering av Högskolan. Idén om att lärosätet inte skulle göra allt utan koncentrera verksamheten till vissa specifika områden och bli framstående inom dessa, blev kännetecknande för oss. Redan från starten hade således Högskolan både profilering och excellens som tydliga grundvalar för verksamheten. I början av 80-talet var verksamheten inriktad mot informationsteknologi, teknik och ekonomi. Under 90-talet tillkom inriktningar mot vård och hälsa, samt biovetenskap.

Under Leif Larssons rektorsperiod (2001 – 2010) fortsatte profileringsarbetet, bland annat genom att samla forskningen inom fem forskningscentrum. Ambitionen var att kunna utveckla tillräcklig kompetens för att inom centrumen få rättigheter att examinera inom utbildning på forskarnivå. Ingenjörer och datavetare gjorde gemensam sak och fick 2010 Högskolans första examinationsrätt för utbildning på forskarnivå inom informationsteknologi. Under perioden utvecklades samverkan med det omgivande samhället, speciellt näringslivet, starkt. Forsknings- och innovationsmiljön Portalen, som tillkom under denna period, påminner oss om hur viktig samproduktion med omvärlden är när vi utvecklar vår behovsmotiverade forskning.

Åren 2010 – 2016 var Sigbritt Karlsson rektor för Högskolan i Skövde. Dessa år kännetecknades av en accelererad strävan efter akademisk excellens och kvalitetsfrågorna var i centrum. En närmare koppling mellan utbildning och forskning blev möjlig genom att de tre tematiska institutionerna nu blev fem mera ämnesmässigt inriktade institutioner. De fem forskningscentrumen utgjorde den forskningsmässiga basen i dessa institutioner. Att Högskolans kvalitetsarbete varit lyckosamt stod klart när Universitetskanslersämbetet genomförde sina granskningar av utbildningen vid samtliga universitet och högskolor. Högskolan i Skövde kom mycket väl ut i dessa granskningar.

Om jag med några få ord summerar mina tankar över vad som kännetecknat Högskolans utveckling, så tänker jag på profilering kopplat till Lars-Eriks rektorsperiod och samverkan kopplat till Leifs period. För Sigbritts period tänker jag på tre begrepp – kvalitet, kvalitet och kvalitet, vilket hon själv ofta påminde om.

De tre värdeord som den nya utvecklingsplanen vilar på, kan enkelt knytas till historien. Profilering har från början utgjort grunden i strävan att nå excellens. I utvecklingen av Högskolan har många medvetna val gjorts för att säkerställa att Högskolan inom valda ämnesområden kan erbjuda utbildning av hög kvalitet på alla nivåer och högkvalitativ forskning som möter samhällets utmaningar. Genom vår fyrtioåriga historia har de som bidragit till Högskolans utveckling visat stor omtanke om att lämna i arv en högskola som ständigt utvecklas vidare.

Låt nu oss som för närvarande är ansvariga för Högskolan i Skövdes utveckling göra detsamma.