Vi ska växa med omtanke

I mitt senaste blogginlägg lyfte jag fram goda skäl för vår omvärld att verka för att Högskolan i Skövde ska växa, både på utbildnings- och forskningssidan. Den som argumenterar för högre utbildnings- och forskningsanslag till de nya högskolorna brukar ofta få höra motargumentet att staten inte ska sprida ut forsknings- och utbildningsresurser för mycket. Den svepande motiveringen till detta brukar vara att kvaliteten på forskning och utbildning är högre vid de äldre universitetsmiljöerna.

Ett mindre och yngre lärosäte kan absolut hålla mycket hög kvalitet på utbildning och forskning. Högskolan i Skövdes resultat i UKÄ:s nationella utvärderingar av utbildningskvalitet är ett talade exempel på detta. Mats Ericsons analys av UKÄ:s utvärderingar visar att av alla svenska lärosäten hade Högskolan i Skövde näst högst andel utbildningar med omdömet ”mycket hög kvalitet” och tredje lägst andel utbildningar med omdömet ”bristande kvalitet”, om utfallet rensas från studenternas studiesociala bakgrund.

Men kvalitetsdiskussionen kan även föras på forskningsområdet. 2015 låg Högskolan i Skövde, enligt UKÄ:s årsrapport, i svensk topp fem när det gäller förmågan att attrahera externa medel i förhållande till det statliga anslaget för forskning. Externfinansiering är ju en av de två kvalitetsindikatorer som använts för omfördelning av forskningsmedel mellan lärosäten. Samtidigt ska vi vara öppna med att vi har behov av att utvecklas när det gäller publicering och citering.

Nu ska vi inte enbart förlita oss på att andra ska hjälpa Högskolan i Skövde att växa. Vi som arbetar på Högskolan måste hela tiden verka för att lärosätet växer av egen kraft. I den nya utvecklingsplanen som  Högskolan i Skövdes styrelse antog i december är både tillväxt- och kvalitetsambitionerna tydliga.  Den säger till exempel att andelen extern forskningsfinansiering ska öka från drygt 63 procent av Högskolans totala forskningsintäkter 2015 till 70 procent 2022. Till detta har vi knutit ett ambitiöst kvalitetsmål som handlar om att  öka andelen högt citerade vetenskapliga artiklar som våra forskare är författare eller medförfattare till.  Det finns även goda möjligheter att växa med hjälp av externt finansierad utbildning. 2015 var Högskolan det lärosäte i landet  som hade den femte lägsta andelen externfinansierad utbildning.

Högskolan i Skövde kan alltså både ges förutsättningar att växa och kan växa av egen kraft. I båda fallen handlar det dock om att agera på ett sätt som säkerställer att vi behåller och utvecklar vår idag redan höga kvalitet i forskning och utbildning. Förenklat kan man säga att vi strävar efter en omtänksam tillväxt.

Det är läge att satsa på Högskolan i Skövde nu

I år har Högskolan i Skövde funnits i 40 år. Nu är det dags att utveckla Högskolan så att de kommande 40 åren blir, om möjligt, än mer framgångsrika.

De senaste fem åren har antalet utbildningsplatser på Högskolan minskat med närmare 500, vilket motsvarar 12 procent. Högskolan är inte ensam om denna neddragning även om den totalt för svenska lärosäten bara är 7  procent. Minskningen beror på politiska beslut kopplade till att antalet 19 till 24-åringar sjunker. De senaste prognoserna visar dock att 19 till 24-åringarna kommer att öka i antal igen från och med 2019. Det är därmed dags att sluta dra ned och istället börja bygga upp.

Tillgång till högutbildad arbetskraft är en förutsättning för utveckling av både offentlig och privat sektor. 2015 fanns det 30 statligt finansierade utbildningsplatser för högre utbildning per 1 000 invånare i Sverige. I Skaraborg fanns, numera endast via Högskolan sedan SLU:s utbildningar i Skara 2015 flyttades till Uppsala, 15 utbildningsplatser per 1 000 invånare. Det betyder att Högskolan borde bli dubbelt så stor för att Skaraborg ska bli en genomsnittlig region i Sverige när det gäller tillgång till högre utbildning. Om Skaraborg ska kunna attrahera och behålla kompetenta människor så är det läge att fatta modiga politiska beslut för att i högre grad bygga upp högskolorna utanför storstäderna.

Nu är inte tillgång till kompetens tillräckligt för en god regional utveckling. Högskolan bidrar också till utveckling genom aktiv samverkan med aktörer inom både privat och offentlig sektor. Sådan samverkan sker dagligen i utbildning och forskning. Inom forskning är det vanligt att såväl privata som offentliga aktörer och Högskolan samfinansierar olika forskningsprojekt. Även här har Skaraborg sämre förutsättningar än genomsnittet i riket. Oavsett hur man mäter så är forskningsresurserna i högre grad kopplade till universitetsmiljöerna i storstäderna. Om man på liknande sätt som ovan relaterar de statliga forskningsanslagen till folkmängd, så spenderade staten 2015 närmare 1 700 kronor per invånare på forskning, men i Skaraborg endast 234 kronor (157 kr på Högskolan och 77 kronor på SLU i Skara). Detta ger oss sämre förutsättningar att bidra till samhällelig utveckling, än vad många av våra kollegor har.

Högskolan i Skövde är inte bara en regional angelägenhet. Vi måste vara konkurrenskraftiga internationellt och nationellt, för att kunna publicera vår forskning och attrahera studenter, personal, samarbeten och finansiering. Vi försöker attrahera de bästa personerna till oss och bidra till att de stannar i regionen, så bidrar vi till utveckling. Vi ser också till att den kunskap som skapas på Högskolan kommer samhället till gagn, genom kunskapsöverföring och nyföretagande.

Högskolan i Skövde betyder redan mycket men skulle i än högre grad kunna bidra till samhällsutvecklingen. För detta krävs dock beslut på nationell nivå, där våra regionalt valda riksdagspolitiker spelar en nyckelroll. Det är läge att satsa på Högskolan i Skövde nu.

Den som siktar på månen…

Blogginlägget skrivet av Högskolan i Skövdes vikarierande rektor Lena Mårtensson

Den 16 december fattade Högskolan i Skövdes styrelse beslut om en ny utvecklingsplan för lärosätet. Beslutet var både en slut- och en startpunkt. Det var slutet på det över ett år långa interna beredningsarbete som planen vilar på, det var samtidigt starten på det intensiva implementeringsarbete vi nu har framför oss.

Utvecklingsplanen innehåller inte bara kvantitativa och kvalitativa mål, vi skriver också att vi vill arbeta med ”digitalisering för hållbar utveckling” som ett samlande tema för lärosätet. Konkret innebär detta att Högskolans fem institutioner kommer att arbeta vidare inom respektive fält men att det samlande temat bildar en slags flexibel brygga mellan institutionerna.

Att arbeta med det samlande temat kommer att bli både utmanande och roligt. Men Högskolan i Skövdes olika institutioner har genom sina respektive ämnesinriktningar unika möjligheter att bidra i arbetet. Något som i sin tur kan stärka hela lärosätets profilering och konkurrenskraft.

Samtidigt handlar vår nya utvecklingsplan inte bara om hårda mål. Planen innehåller en vision och värdeord som utgår från det uppdrag lärosätet har fått av riksdag och regering samt kopplar till den statliga värdegrunden. Därmed är det också ett dokument som uttrycker vissa mjuka värden och grundläggande värderingar. En önskad kultur som är viktig och värdefull att bygga vår utveckling på.

Dokumentet vi just har beslutat är dock en plan för utveckling. Den beskriver inte vad Högskolan i Skövde är idag utan vad lärosätet vill bli. Vi har satt målen högt och ambitiöst men gjort det med ett gammalt talesätt i bakhuvudet: Den som siktar på månen och missar, hamnar i alla fall bland stjärnorna.

Nya formuleringar med samma resultat

Blogginlägget skrivet av Högskolan i Skövdes vikarierande rektor Lena Mårtensson

Regeringens forskningsproposition kom för en vecka sedan. Torbjörn von Schantz, rektor på Lunds universitet, reagerade på propositionen och menade att regeringen i för hög grad försöker styra lärosätenas forskningsinriktning. Den diskussionen är givetvis viktig men känns från Högskolan i Skövdes horisont något avlägsen. För oss är huvudfrågan istället hur mycket pengar staten kommer att garantera oss för att forskningsförankra våra utbildningar.

Regeringen säger att man från 2018 vill höja garantisumman för forskningsförankring från 8 000 till minst 12 000 kronor per helårsstudent. För Högskolan i Skövdes del betyder detta inte särskilt mycket. Om lärosätet får minst 12 000 tusen kronor för var och en av våra drygt 4 000 helårsstudenter får vi nästan exakt samma basanslag för forskningsförankring som vi har idag. Därmed blir vår situation varken bättre eller sämre. Formuleringen är ny, resultatet oförändrat.

Att regeringen vill föra in samverkan som en kvalitetsindikator vid sidan av publiceringar och externa medel kan däremot gynna oss. Högskolan i Skövde är – liksom flera andra av Sveriges nyare lärosäten – mycket bra på att forska i samverkan. Vår forskningsmiljö INFINIT, som vi driver med stöd av KK-stiftelsen, är bara ett exempel på detta. Vi har också våra olika samverkansplattformar där ett exempel är ASSAR, vars vision är bidra till att skapa en världsledande tillverkningsindustri. Vi är därmed väl förberedda på att hantera forskningssamverkan som en kvalitetsindikator.

En utgångspunkt för forskningspropositionen är att forskningspolitiken kopplas till globala och nationella samhällsutmaningar som är relevanta för vårt samhälle. Regeringen pekar ut fem samhällsutmaningar och tre av dessa – hälsoutmaningen, digitaliseringsutmaningen och den utmaning som handlar om säkra, inkluderande och hållbara samhällen – kan bli särskilt viktiga för Högskolan i Skövde. Vi står nämligen i begrepp att besluta om en ny utvecklingsplan. Det förslag på utvecklingsplan som vår styrelse just nu tar ställning till har ett starkt fokus på att lärosätet ska hjälpa samhället att möta just dessa tre samhällsutmaningar.

I grund och botten visar dock forskningspropositionen att vi verkligen behöver ett nytt system för att fördela forskningsanslag mellan Sveriges lärosäten. Det system vi har idag är helt enkelt otidsenligt. Regeringen inser också detta och tillsätter därför en utredning för att föreslå ett nytt resursfördelningssystem. Den utredningen ska dock vara klar först 2020. Det glödande kolet sparkas därmed in i framtiden och över i knät på nästa regering.

Vår utsatthet kan vara en fördel

Blogginlägget skrivet av Högskolan i Skövdes vikarierande rektor Lena Mårtensson

Den akademiska ledare som besöker ett bibliotek och tar sig fram till avdelningen för ledarskaps-och managementlitteratur riskerar att bli lätt uppgiven. Väldigt få av böckernas teorier och metoder är tillämpbara i akademiska organisationer. För det första tar böckerna inte hänsyn till akademins två parallella styrsystem, det kollegiala styrsystemet och linjestyrningssystemet. För det andra tar metoderna inte hänsyn till den akademiska friheten. En frihet som vissa intressegrupper ibland överdriver men som ändå är en grund i all svensk akademisk verksamhet.

Högskolan i Skövde arbetar just nu med en ny utvecklingsplan. Det är ett dokument som vår styrelse använder för att utveckla lärosätet. Att målstyra en akademisk organisation är dock, som framgår ovan, inte detsamma som att målstyra andra organisationer. Trots detta har jag intrycket att vi på Högskolan i Skövde ofta har lätt att få organisationens acceptans för uppsatta mål. Vår storlek och konstruktionen av vårt kollegiala styrsystem är två uppenbara anledningar till detta. Men en tredje anledning är mindre uppenbar, det är vår utsatthet.

Politiska beslut, händelser i vår omvärld och interna svårigheter påverkar ett mindre lärosäte snabbare än ett stort. De medarbetare som varit några år på Högskolan i Skövde är väl medvetna om detta. De vet att Högskolans kanske starkaste fördel är den snabba förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar, att snabbt ställa om. Vi gjorde det under finanskrisen 2008, vi gjorde det när sammanslagningsvindarna blåste som hårdast 2011 och vi gör det just nu för att anpassa oss till sjunkande statsanslag. Flexibiliteten tvingas fram av vår utsatta position och kan därmed i vissa fall faktiskt vara en konkurrensfördel.

Det här är en anledning till att jag ser fram mot att börja jobba med den nya utvecklingsplanen. Mina erfarenheter från lärosätet säger mig nämligen att organisationen kommer att agera som den brukar: ”Okej, vi har fått delvis nya förutsättningar, hur förhåller vi oss till det då?”

Läs mer om:
Högskolan i Skövde
Högskolan i Skövdes fakultetsnämnd
Utvecklingen av Högskolans utbildningsutbud

Föds man verkligen till entreprenör?

Blogginlägget skrivet av Högskolan i Skövdes vikarierande rektor Lena Mårtensson

På tisdag, den 22 november, kommer prins Daniel till Högskolan i Skövde. Besöket sker inom ramen för det som kallas Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram. En satsning som ska inspirera unga människor till entreprenörskap och stötta unga entreprenörer.

Prins Daniel och hans inspiratörer kommer lämpligt till Högskolan i Skövde. I dagarna släppte nämligen Högskolans forskare Susanne Durst och Jan Sedenka en rapport om studenters inställning till entreprenörskap. Studien är en del i ett större internationellt projekt och om vi gör en väldigt förenklad sammanfattning av rapporten visar den att en mindre del av studenterna kan tänka sig att starta ett eget företag direkt efter studierna. Rapporten visar också det verkar vara lite si och så när det gäller lärosätens förmåga att inspirera sina studenter till entreprenörskap.

En möjlig anledning till att vi inom högre utbildning verkar ha svårt att inspirera våra studenter till att bli egna företagare kan ha att göra med den bild av entreprenören som sprids i samhället. Vi ska ju utbilda våra studenter, genom sina studier ska studenterna förvärva färdigheter de inte redan har. Här krockar vår kultur med det sätt på vilket entreprenören framställs i många sammanhang. De finns nämligen en tendens att tala om entreprenören som en alldeles speciell personlighetstyp. När retoriken läggs upp på ovanstående sätt blir konsekvensen att entreprenörskap inte går att lära sig, man är entreprenör från födseln eller man är det inte.

Givetvis har forskare inom ekonomiområdet och vissa andra aktörer en mer nyanserad bild av frågan (här finns ett exempel), men den mer nyanserade bilden har ibland svårt att tränga igenom. Bilden av entreprenören som en människa med närmast övernaturliga egenskaper verkar dominera.

Det är viktigt att de av våra studenter som vill ta klivet in i eget företagande känner att de har stöd att göra detta. Men jag tror att våra studenter skulle få en större tro på sin entreprenöriella förmåga om vi använde en annan dominerande retorik. Vi behöver komma bort från tanken att någon är en entreprenör och istället se det som att individer, genom eget hårt arbete, kan lära sig bli entreprenörer.

En student på Högskolan i Skövde som vill bli entreprenör eller att träna sin entreprenöriella förmåga har mycket stöd att hämta. Vid lärosätet finns till exempel forskning inom strategiskt entreprenörskap. Vi har också tillgång och närhet till den förnämliga företagsinkubatorn i Gothia Science Park och till Drivhuset som hjälper företagsamma studenter. Prins Daniels Fellowship kommer därmed till ett lärosäte där det både finns vilja och förutsättningar utbilda människor till framtida entreprenörer.

En verksamhet som inte stannar

Blogginlägget skrivet av Högskolan i Skövdes vikarierande rektor Lena Mårtensson

I lördags tillträdde jag formellt som vikarierande rektor för Högskolan i Skövde och lämnar därmed tillfälligt min roll som prorektor tills lärosätets nya rektor ska tillträda. Som vikarierande rektor leder jag det arbete som pågår på lärosätet, för även om vi väntar på vår nya rektor stannar inte verksamheten på Högskolan i Skövde upp.

Min syn på ledarskap är att vi arbetar i ett team där alla är lika viktiga och bidrar på olika sätt. Vi är ett professionellt lärosäte där det finns djup sakkunskap på många ställen i vår organisation. Den kunskapen bidrar med förslag och underlag till strategiska beslut. Vid Högskolan i Skövde finns det dessutom gott om kloka människor i rektors närhet, människor som jag kan diskutera kniviga frågeställningar med innan det är dags att fatta beslut.

Tillsammans arbetar vi just nu vidare med att förbereda för styrelsens beslut om Högskolan i Skövdes budget för 2017 och lärosätets nya utvecklingsplan för åren 2017-2022. Utvecklingsplanen är det styrdokument där styrelsen lägger fast den övergripande riktningen för lärosätets verksamhet. Arbetet med planen har pågått internt vid Högskolan under hela 2016 och går allt som det är tänkt fattar styrelsen beslut om utvecklingsplanen den 16 december.

Vi arbetar också intensivt med de uppdrag som blev resultatet av den utvärdering av Högskolans utbildningsutbud som genomfördes 2015-2016. Jag har ansvarat för och lett detta arbete under närmare ett års tid. Nu känns det bra att vi nu kan se framåt och profilera vårt lärosäte ytterligare.

Mycket händer alltså vid Högskolan i Skövde och ett intressant 2017 närmar sig. Vi kommer nämligen inte bara att ha en ny utvecklingsplan att arbeta efter, Högskolan i Skövde fyller också 40 år. Det är ett jubileum som kommer att märkas.